Överskott för staten i september 2025

Pressmeddelande 7 oktober 2025

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 2,1 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 3,1 miljarder kronor.

Det primära saldot var 11,3 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror främst på att en första inbetalning från EU:s återhämtningsfacilitet till Sverige skedde tidigare än förväntat. Betalningen på 18,5 miljarder kronor skedde i juli och inte i september som vi räknat med i vår prognos. Betalningen är en del av stödet från EU:s gemensamma insats för att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen. Samtidigt var skatteinkomsterna cirka 4 miljarder kronor lägre än prognos.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 10,3 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror framför allt på högre inlåning från Pensionsmyndigheten.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,1 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med september 2025 visade statens betalningar ett underskott på 76,3 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 103 miljarder kronor i slutet av september.

Utfallet för oktober 2025 publiceras den 7 november 2025 klockan 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 27 november 2025.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)
 UtfallPrognosDifferensAck. diff. [2]Utfall 12-mån

Budgetsaldo

2 141 3 070 -929 2 176 -76 266

Nettolånebehov [1]

-2 141 -3 070 929 -2 176 76 266

Primärt saldo [3]

9 255 -2 040 11 294 -403 40 006

Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4]

-14 445 -4 143 -10 302 -2 337 5 831

Räntor på statsskulden

3 050 3 114 -63 564 30 428

  - Ränta på lån i svenska kronor

3 541 3 086 455 -157 28 779

  - Ränta på lån i utländsk valuta

-253 27 -280 -186 825

  - Realiserade valutakursdifferenser

-238 1 -239 907 824

[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.

[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld september 2025

Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 22 maj 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:1.

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja