Ökad upplåning när statsbudgeten visar underskott

Pressmeddelande 23 februari 2023

Statsbudgeten vänder till underskott i år efter förra årets oväntat stora överskott. Det beror delvis på minskade skatteinkomster, men även på tillfälliga faktorer som elprisstöd. Riksgälden räknar med att budgetunderskottet kvarstår 2024 och ökar då obligationsupplåningen.

Vi väntar oss att det för första gången sedan pandemiåret 2020 nu blir underskott i statens budget, men det handlar inte om någon dramatisk försämring. Även om vi ökar upplåningen kommer den svenska statsskulden att vara fortsatt låg både i ett historiskt och internationellt perspektiv, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Den svenska ekonomin krymper enligt Riksgäldens prognos i år, tyngd av att hushållen minskar sin konsumtion och att bygginvesteringarna faller. BNP växer sedan måttligt 2024. Arbetslösheten stiger under prognosperioden. Inflationen är fortsatt hög i början av 2023, men faller sedan tillbaka.

Statens budgetsaldo försvagas jämfört med föregående prognos och Riksgälden räknar nu med underskott i stället för överskott både 2023 och 2024. Prognos-förändringen beror till stor del på tillfälliga faktorer såsom ändrade flöden till och från Svenska kraftnät, men även på lägre skatteinkomster och högre utgifter.

Ökad upplåning i nominella statsobligationer 2024

Till följd av det försvagade budgetsaldot höjer Riksgälden utbudet av nominella statsobligationer från 2 miljarder till 2,5 miljarder kronor per auktion i början av 2024. Även volymen statsskuldväxlar ökar. Emissionsvolymen i realobligationer ligger fast, men Riksgälden senarelägger introduktionen av en ny realobligation.

Statsskulden ökar men är oförändrad som andel av BNP

Statsskulden ökar mätt i kronor under prognosperioden, men är i stort sett oförändrad som andel av BNP. Vid slutet av 2022 var statsskulden 1 093 miljarder kronor och därmed tillbaka på en lägre nivå än före pandemin. Det motsvarar 18 procent av BNP, baserat på Riksgäldens prognos för BNP. Statsskulden beräknas vara 19 procent av BNP i slutet av 2024.

Den offentliga sektorns skuld, den så kallade Maastrichtskulden, väntas minska till 31 procent av BNP 2023 och 2024. Måttet används vid internationella jämförelser och det är också detta mått som avses för skuldankaret på 35 procent av BNP (± 5 procentenheter) i det finanspolitiska ramverket.

Riksgäldens prognos – nyckeltal

Svensk ekonomi
       2022 utfall    2023    2024  

BNP-tillväxt (årstakt i %)

2,4 (2,4)

-0,7 (-1,0)

 1,3 (1,3)

Arbetslöshet (% av arbetskraften)

7,5 (7,4)

7,9 (7,9)

8,3 (8,3)

KPIF-inflation (årstakt i %)

7,7 (7,8)

5,0 (5,4)

1,0 (1,8)

Anm. Föregående prognos (okt. 2022) inom parentes. Utfallet för BNP 2022 är preliminärt.

Statsfinanserna
       2022 utfall    2023    2024  
Budgetsaldo(miljarder kronor)

164 (91)

-42 (27)

-41 (12)

Statsskuld (miljarder kronor)

1 093 (1 132)

1 117 (1 117)

1 159 (1 109)

Statsskuld  (% av BNP)

18 (19)

18 (18)

19 (18)

Offentliga sektorns skuld (% av BNP)

33 (33)

31 (31)

31 (31)

Anm. Föregående prognos (okt. 2022) inom parentes. Utfallen för den offentliga sektorns skuld och BNP i löpande priser är enligt Riksgäldens beräkningar eftersom de officiella siffrorna ännu inte publicerats.

Statens upplåning
Miljarder kronor2022 utfall20232024

Nominella statsobligationer

46 (46)

40 (40)

50 (40)

Realobligationer

9 (9)

9 (9)

9 (9)

Gröna obligationer

0 (0)

0 (0)

0 (0)

Statsskuldväxlar, stock vid årets slut

65 (83)

158 (158)

178 (140)

Obligationer i utländsk valuta

0 (0)

21 (22)

0 (0)

Anm. Föregående prognos (okt. 2022) inom parentes.

Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2023:1

Rapporten presenteras på en digital pressträff i dag 23 februari kl. 10.00.

Följ livesändningen av pressträffen här 

Journalister kan mejla frågor till press@riksgalden.se för besvarande under pressträffen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01, press@riksgalden.se.

Preliminärt datum för publiceringen av Statsupplåning – prognos och analys 2023:2 är den 25 maj 2023.

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja