Mindre överskott i Sveriges statsbudget

Pressmeddelande 24 maj 2022

Lägre tillväxt i ekonomin, ökade statliga utgifter och ett utflöde av kapital från skattekontot tynger statens budget. Samtidigt ger högre inflation ökade inkomster från moms. Sammantaget räknar Riksgälden nu med lägre överskott för staten 2022 och 2023 än i förra prognosen och därmed ett större lånebehov, som möts med ökad kortfristig upplåning.

Det har hänt mycket som påverkar statsfinanserna sedan vi presenterade vår förra prognos i februari. Det mest iögonfallande är naturligtvis kriget i Ukraina som får konsekvenser för den svenska statsbudgeten genom bland annat ökade utgifter för försvar och migration. Den för närvarande höga inflationen och högre räntenivån påverkar också – delvis åt olika håll. Sammantaget ser vi fortsatt överskott och därmed en minskande statsskuld, men budgetsaldot försvagas jämfört med förra prognosen. Det vi lånar till under dessa två år är refinansiering av lån som förfaller, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Högre inflation och lägre tillväxt

Efter en mycket hög tillväxt i fjol dämpar kriget i Ukraina tillväxten i såväl omvärlden som Sverige samtidigt som inflationen blir högre. Riksgälden sänker utsikterna för svensk ekonomi i år och räknar med en tillväxt på drygt 2 procent. Arbetslösheten faller något långsammare jämfört med prognosen från februari, men rör sig gradvis tillbaka mot nivån före pandemin. Inflationen är kraftigt uppreviderad och väntas uppgå till mer än 5 procent i år och nästan 3 procent 2023.

Mindre överskott i statens budget

Saldot i statens budget blir lägre, men visar fortsatt överskott. Jämfört med Riksgäldens föregående prognos väntas överskottet i statens budget bli lägre både i år och nästa år. Det beror på att kapitalplaceringar på skattekontot väntas minska samtidigt som statens utgifter ökar, vilket delvis motverkas av att inkomsterna från konsumtionsskatter blir högre till följd av snabba prisökningar.

Ökad kortfristig upplåning och en valutaobligation

Den nya prognosen för statens budgetsaldo innebär att statens lånebehov ökar jämfört med föregående prognos. I linje med Riksgäldens strategi att först anpassa den korta upplåningen justeras volymen statsskuldväxlar upp. Därtill planerar Riksgälden att ge ut en obligation i utländsk valuta under 2022. Planen för emissionsvolymerna i nominella och reala statsobligationer är oförändrad.

Överskotten gör att statsskulden fortsätter att minska

Vid slutet av 2021 var statsskulden 1 204 miljarder kronor, vilket motsvarar 22 procent av BNP. Den beräknas nu minska till 1 103 miljarder kronor 2022 och 1 026 miljarder kronor 2023. Det innebär att den landar på 17 procent av BNP i slutet av prognosperioden. 

Maastrichtskulden väntas minska från 37 procent av BNP i slutet 2021 till 33 procent 2022 och 30 procent 2023. Måttet omfattar den konsoliderade skulden för hela den offentliga sektorn och används vid internationella jämförelser. Det är också detta mått som avses för skuldankaret på 35 procent av BNP (± 5 procentenheter) i det finanspolitiska ramverket.

Nyckeltal för svensk ekonomi, statsfinanserna och statens upplåning
Denna prognos (föregående prognos, feb -22, inom parentes)2021 utfall20222023
Svensk ekonomi      
BNP-tillväxt (%) 4,8 2,2 (3,2) 1,8 (1,8)
Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,8 7,5 (7,7) 7,2 (7,0)
KPIF-inflation (%) 2,4 5,5 (3,1) 2,8 (1,8)
Statens finanser      
Budgetsaldo (miljarder kronor) 78 102 (139) 75 (90)
Statens finansiella sparande (% av BNP) -1,1 -0,3 (0,2) 0,2 (0,5)
Statsskuld (% av BNP) 22 19 (19) 17 (16)
Offentliga sektorns skuld (% av BNP) 37 33 (33) 30 (31)
Statens upplåning (miljarder kronor)      
Nominella statsobligationer  83 46 (46) 40 (40)
Realobligationer 21 9 (9) 9 (9)
Gröna obligationer 0 0 (0) 0 (0)
Statsskuldväxlar, stock vid årets slut 107 83 (65) 103 (65)
Obligationer i utländsk valuta 0 20 (0) 0 (0)

Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2022:2

Powerpointpresentation

Rapporten presenteras på en digital pressträff i dag 24 maj kl. 10.00 (kan även ses i efterhand)

Journalister kan mejla frågor till press@riksgalden.se för besvarande under pressträffen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01, press@riksgalden.se.

Preliminärt datum för publiceringen av Statsupplåning – prognos och analys 2022:3 är den 27 oktober 2022.

Presskontakt

Åsa Elm, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktion kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Åsa Elm, pressansvarig
Mobil: 076-100 63 56
E-post: Åsa Elm
Presstelefon: 08-613 47 01 (bevakas främst under kontorstid)