På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
Statsskulden fungerar som stötdämpare i ekonomin. Den parerar upp- och nedgångar i konjunkturen och möjliggör stabila skattesatser och därmed bättre effektivitet.
2020-07-31
1 185 724 183 019 kronor
Statsskulden är den skuld staten har byggt upp över åren då utgifterna varit större än inkomsterna. Man kan mäta en statsskuld på flera olika sätt.
Statsskuldens storlek påverkas framför allt av politiska beslut samt av den makroekonomiska utvecklingen.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,4 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 58,7 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 56,5 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 70,5 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 10,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 38,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,8 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än...
Här hittar du statistik om statsskuldens storlek, sammansättning och utveckling.