Minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL)

Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar. Kravet bidrar också till att göra det tydligt vilka långivare som i första hand får bära kostnaderna för krishanteringen.

Riksgäldens MREL-policy

I den här policyn och tillhörande beslutspromemoria kan du läsa mer om Riksgäldens metod för hur MREL ska tillämpas.

OBS! Den 1 januari 2022 ändras Riksgäldens tillämpning av MREL genom en ny MREL-policy. Du kan ta del av MREL-policyn redan nu (se nedan). Sverige har i svensk rätt genomfört nya regler i EU:s krishanteringsdirektiv, det så kallade bankpaketet. Det innebär bland annat ändringar i lagen (2015:1016) om resolution. Riksgälden har därför utarbetat en MREL-policy och beslutspromemoria, där vi redogör för hur myndigheten avser att tillämpa de nya reglerna. Som en del i det nya regelverket ersätts begreppet ”minimikrav på nedskrivningsbara skulder” av begreppet ”krav på kapitalbas och kvalificerade skulder”. Begreppet förkortas och benämns fortfarande MREL.

MREL-policy: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) (Börjar gälla den 1 januari 2022)

Beslutspromemoria (Börjar gälla den 1 januari 2022)

Rapport: Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) (Upphör att gälla den 1 januari 2022)

Minimikravets storlek

MREL består av två delar:

• Förlustabsorberingsbelopp: Detta motsvarar ungefär institutets totala kapitalkrav, men med undantag för vissa komponenter. Kapitalkravet sätts av Finansinspektionen.
• Återkapitaliseringsbelopp: Denna del motsvarar det belopp som behövs för  att institutet efter krishanteringen lever upp till gällande kapitalkrav igen. Mindre icke systemviktiga institut som Riksgälden bedömer kan avvecklas genom konkurs eller likvidation, istället för resolution, får ett återkapitaliseringsbelopp som är lika med noll. Så är fallet för det stora flertalet av svenska banker och institut.

Riksgälden beslutar om storleken på MREL utifrån de ramar som finns i lag, föreskrifter och relevanta EU-regler.

Hur minimikravet uppfylls

Vi utvärderar också hur bankerna och instituten uppfyller kravet. Den utvärderingen sker med utgångspunkt i att nedanstående principer ska vara uppfyllda:

• Skuldandel: MREL ska uppfyllas med en viss andel skulder. Eftersom andelen motsvarar beloppet för återkapitalisering tillämpas inte denna princip för icke systemviktiga institut som kan hanteras genom konkurs eller likvidation utan att hota den finansiella stabiliteten.
• Efterställdhet: Detta tillämpas från och med 1 januari år 2024 och innebär att minimikravet från denna tidpunkt ska uppfyllas helt med efterställda instrument. Att skulderna är efterställda betyder att de skrivs ner eller konverteras före andra skulder som till exempel insättningar från storföretag eller bankobligationer.

Om banken eller institutet inte lever upp till dessa principer inleder Riksgälden en prövning för att avgöra om det finns väsentliga hinder mot att tillämpa resolution.

Efterställda skulder byggs upp successivt

Att de skulder som kravet uppfylls med ska vara efterställda innebär att instituten måste ersätta en del av sin nuvarande finansiering med nya efterställda skulder. Instituten får successivt bygga upp den volym av efterställda skulder som krävs fram till år 2024. Under övergångsperioden övervakar Riksgälden att volymerna byggs upp i en rimlig takt.

Bestämmelser om godkännanden av återköp av kvalificerade skulder

Banker och institut som omfattas av MREL-kravet ska erhålla förhandstillstånd från Riksgälden för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument före den avtalsenliga löptidens utgång. I dokumentet nedan framgår vad en sådan ansökan till Riksgälden ska innehålla och övrig relaterad information.

PM: Återköp av kvalificerade skulder

Underrättelser avseende vissa tredjelandsskulder

Av 5 kap. 2 § lagen om resolution framgår att avtal som avser relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder, och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland, ska innehålla villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Om det inte är möjligt att ta in ett sådant villkor i ett avtal som avser nedskrivningsbara skulder med säkerhet, ska enligt 5 kap. 3 a § lagen om resolution en underrättelse skickas till Riksgälden.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1527 specificerar under vilka förutsättningar det av rättslig eller annan anledning inte skulle vara möjligt att införa ett sådant avtalsvillkor samt de villkor som gäller för resolutionsmyndighetens eventuella krav på införande av avtalsvillkoret. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1751 anges vilka uppgifter som ska ingå i underrättelsen till resolutionsmyndigheten.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1527

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1751

Använd Riksgäldens mall

Eventuella underrättelser ska utformas i enlighet med ovan förordningar i denna mall:

Mall: underrättelser avseende vissa tredjelandsskulder

Excelmallen ska skickas med säker e-post till resolution@riksgalden.se. Vid frågor om Riksgäldens säkra e-post, vänligen mejla resolution@riksgalden.se.

Svensk insolvensranking

Riksgälden har sammanställt information om rangordning av poster i svenska insolvensförfaranden. Redogörelsen är publicerad i enlighet med artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/763 av den 23 april 2021 om tekniska standarder för genomförande för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller tillsynsrapportering och offentliggörande avseende minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder.

Redogörelse av svensk insolvensranking

Rapportering för minimikravet på nedskrivningsbara skulder

Varje kvartal hämtar Riksgälden in information om MREL via Finansinspektionen för att övervaka att de MREL-krav som Riksgälden har beslutat efterlevs. Övervakningen rör de banker och institut som har bedömts vara systemviktiga och där Riksgälden har beslutat om fullständiga MREL-krav. I dokumentet nedan beskriver vi hur Riksgälden och Finansinspektionen använder den rapporterade informationen för att beräkna bankernas och institutens MREL-uppfyllnad på gruppnivå.

PM: Rapportering av MREL 2019

Läs mer om rapportering på Finansinspektionens webbplats

Kvartalsvis uppföljning

Riksgälden publicerar fyra gånger om året en uppföljning över hur de systemviktiga bankerna och instituten lever upp till MREL-kraven. Den första rapporten publicerades i november 2019.

Till rapporterna om MREL-uppfyllnad