För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut.
Kravet benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum requirement for own funds and eligible liabilities.
Se frågor och svar om MREL
Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar. Kravet bidrar också till att göra det tydligt vilka långivare som i första hand får bära kostnaderna för krishanteringen.
Minimikravets storlek
MREL består av två delar:
- Förlustabsorberingsbelopp: Detta motsvarar ungefär institutets totala kapitalkrav, men med undantag för vissa komponenter. Kapitalkravet sätts av Finansinspektionen.
- Återkapitaliseringsbelopp: Denna del motsvarar det belopp som behövs för att institutet efter krishanteringen lever upp till gällande kapitalkrav igen. Mindre icke systemviktiga institut som Riksgälden bedömer kan avvecklas genom konkurs eller likvidation, istället för resolution, får ett återkapitaliseringsbelopp som är lika med noll. Så är fallet för det stora flertalet av svenska banker och institut.
Riksgälden beslutar om storleken på MREL utifrån de ramar som finns i lag, föreskrifter och relevanta EU-regler.
Hur minimikravet uppfylls
Vi utvärderar också hur bankerna och instituten uppfyller kravet. Den utvärderingen sker med utgångspunkt i att nedanstående principer ska vara uppfyllda:
- Skuldandel: MREL ska uppfyllas med en viss andel skulder. Eftersom andelen motsvarar beloppet för återkapitalisering tillämpas inte denna princip för icke systemviktiga institut som kan hanteras genom konkurs eller likvidation utan att hota den finansiella stabiliteten.
- Efterställdhet: Detta tillämpas från och med 1 januari år 2024 och innebär att minimikravet från denna tidpunkt ska uppfyllas helt med efterställda instrument. Att skulderna är efterställda betyder att de skrivs ner eller konverteras före andra skulder som till exempel insättningar från storföretag eller bankobligationer.
Om banken eller institutet inte lever upp till dessa principer inleder Riksgälden en prövning för att avgöra om det finns väsentliga hinder mot att tillämpa resolution.
Efterställda skulder byggs upp successivt
Att de skulder som kravet uppfylls med ska vara efterställda innebär att instituten måste ersätta en del av sin nuvarande finansiering med nya efterställda skulder. Instituten får successivt bygga upp den volym av efterställda skulder som krävs fram till år 2024. Under övergångsperioden övervakar Riksgälden att volymerna byggs upp i en rimlig takt.
Bestämmelser om godkännanden av återköp av kvalificerade skulder
Banker och institut som omfattas av MREL-kravet ska erhålla förhandstillstånd från Riksgälden för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument före den avtalsenliga löptidens utgång. I dokumentet nedan framgår vad en sådan ansökan till Riksgälden ska innehålla och övrig relaterad information.
PM: Återköp av kvalificerade skulder
Svensk insolvensranking
Riksgälden har sammanställt information om rangordning av poster i svenska insolvensförfaranden. Redogörelsen är publicerad i enlighet med artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/763 av den 23 april 2021 om tekniska standarder för genomförande för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller tillsynsrapportering och offentliggörande avseende minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder.
Redogörelse av svensk insolvensranking
Rapportering för minimikravet på nedskrivningsbara skulder
Varje kvartal hämtar Riksgälden in information om MREL via Finansinspektionen för att övervaka att de MREL-krav som Riksgälden har beslutat efterlevs. Övervakningen rör de banker och institut som har bedömts vara systemviktiga och där Riksgälden har beslutat om fullständiga MREL-krav. I dokumentet nedan beskriver vi hur Riksgälden och Finansinspektionen använder den rapporterade informationen för att beräkna bankernas och institutens MREL-uppfyllnad på gruppnivå.
PM: Rapportering av MREL 2019
Läs mer om rapportering på Finansinspektionens webbplats
Kvartalsvis uppföljning
Riksgälden publicerar fyra gånger om året en uppföljning över hur de systemviktiga bankerna och instituten lever upp till MREL-kraven. Den första rapporten publicerades i november 2019.
Till rapporterna om MREL-uppfyllnad