Riksgälden föreslår att löptiden för statsskulden förlängs

Pressmeddelande 30 september 2016

Statsskuldens löptid bör förlängas ytterligare och Riksgälden bör få en ökad möjlighet att variera amorteringstakten för valutaskulden. Det framgår av Riksgäldens förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2017–2020.

Den svenska statsskuldens löptid bör ytterligare förlängas. Anledningen är att det blivit mindre förmånligt att låna på kort sikt. Med en längre löptid väntas kostnaderna för statsskulden att variera mindre och risken bli lägre.

Förslaget är att löptiden på den nominella kronskulden för instrument med upp till tolv år till förfall ska vara mellan 2,9 och 3,9 år (mot tidigare mellan 2,6 och 3,6 år).

I likhet med föregående år föreslås att förlängningen sker genom att minska användningen av ränteswappar[1], i stället för att anpassa upplåningen i obligationer.

Vidare föreslår Riksgälden att utrymmet för att ta positioner i kronans växelkurs höjs till 20 miljarder kronor om året, från nuvarande 7,5 miljarder kronor. Därmed ökar möjligheten att aktivt sänka risken i statsskulden eftersom amorteringstakten för valutaskulden blir mer flexibel.

Riksgälden föreslår också att regeringen förtydligar riktlinjerna så att det framgår att privatmarknadsupplåningen långsiktigt syftar till att bidra till att minska kostnaderna för statsskulden. Det är en förutsättning för att Riksgälden ska kunna fortsätta sälja premieobligationer även om det inte bidrar till kostnadsbesparingar på kort sikt. Till följd av det låga ränteläget har de premieobligationer som emitterats under 2015 och 2016 genererat förluster. Riksgälden bedömer att upplåningen i premieobligationer på sikt kan minska kostnaderna för statsskulden.

Statskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2017-2020, pdf

Regeringen beslutar om riktlinjer i november

Varje år lämnar Riksgälden ett riktlinjeförslag till regeringen för förvaltningen av statsskulden. Det ska ske senast den 1 oktober enligt budgetlagen. Därefter låter regeringen Riksbanken yttra sig. Regeringen fattar beslut om de nya riktlinjerna senast den 15 november.

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 47 01

[1] En "ränteswap" är ett så kallat derivatinstrument som innebär ett avtal mellan, i detta fall, Riksgälden och en annan part om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid.