På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Statsbudgeten fortsätter visa överskott trots lägre tillväxt
Pressmeddelande 25 oktober 2011
Statens budget fortsätter att visa överskott trots att återhämtningen i ekonomin mattas av. Enligt Riksgäldens nya prognos blir överskotten 69 miljarder kronor 2011, 25 miljarder kronor 2012 och 29 miljarder kronor 2013. Den svagare ekonomiska utvecklingen får genomslag på statsfinanserna främst genom lägre tillväxt i skatteinkomsterna nästa år. Statens upplåning ökar därför något jämfört med föregående prognos.
Återhämtningen i svensk ekonomi har mattats av bland annat till följd av problemen i euroområdet. Vikande efterfrågan i omvärlden smittar av sig på Sverige och försämrar utsikterna för ekonomin de kommande åren.
Trots avmattningen är de svenska statsfinanserna fortsatt stabila. Det beror på ett förhållandevis lågt utgiftstryck, en försiktig finanspolitik och en viss fortsatt ökning i viktiga skattebaser som konsumtion och lönesumma.
Lägre överskott 2011 och 2012
Budgetöverskottet för 2011 är 30 miljarder kronor lägre än i den föregående prognosen från maj. Det beror framför allt på lägre skatteinkomster och att vi inte längre räknar med några ytterligare försäljningar av statliga aktier.
Prognosen för 2012 är sänkt med 43 miljarder kronor mot bakgrund av att den sämre konjunkturutvecklingen leder till lägre tillväxt i skatteinkomsterna och ökade utgifter för arbetslöshet. Dessutom räknar vi inte längre med några försäljningsinkomster.
Mot slutet av prognosperioden växer ekonomin återigen något snabbare och därmed ökar budgetöverskottet 2013 jämfört med 2012. Vi räknar med att finanspolitiska reformer för totalt 15 miljarder kronor genomförs under 2013.
Statsskulden går under 30 procent av BNP
Budgetöverskotten innebär att statsskulden fortsätter att krympa. Den beräknas vara 1 086 miljarder kronor i slutet av 2011, 1 061 miljarder kronor i slutet av 2012 och 1 032 miljarder kronor i slutet av 2013. Det motsvarar 31, 30 respektive 28 procent av BNP.
Något större upplåning
Statens upplåning ökar jämfört med föregående prognos som en följd av de lägre budgetöverskotten 2011 och 2012. Riksgälden kommer liksom tidigare att koncentrera upplåningen till nominella statsobligationer.
Emissionsvolymen i nominella statsobligationer ökar till 35 miljarder kronor 2012 jämfört med 22 miljarder kronor i majprognosen. Under 2013 planerar vi att låna 33 miljarder kronor i nominella statsobligationer.
Nästa år ökar även upplåningen i statsskuldväxlar medan emissionsvolymen i realobligationer är oförändrad jämfört med majprognosen. Bortsett från vidareutlåningen till Riksbanken räknar vi inte med att ge ut några obligationer i utländsk valuta de kommande två åren.
Risk för fördjupad kris
Riksgäldens prognos bygger på att det blir en relativt begränsad konjunkturavmattning och en ordnad om än utdragen hantering av problemen i den europeiska valutaunionen. Det finns dock en uppenbar risk att krisen fördjupas och att den ekonomiska utvecklingen blir väsentligt sämre.
I en känslighetsberäkning med nolltillväxt under 2012 skulle budgetsaldot försämras med cirka 50 miljarder kronor i frånvaro av ytterligare aktiva finanspolitiska åtgärder. Upp till hälften av detta belopp skulle då finansieras med ökad obligationsupplåning. Även i ett sådant scenario skulle obligationsupplåningen därmed inte bli större än vad som varit normalt under 2000-talet.
Frågor besvaras av:
Johan Sandberg, budgetprognos, telefon 08 613 47 37
Thomas Olofsson, upplåning, telefon 08 613 47 82