På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Statens upplåningsbehov minskar
Pressmeddelande 23 oktober 2009
Riksgäldens nya prognos visar på ett mindre budgetunderskott i år än prognosen från juni. Orsaken är främst att bankerna troligen inte behöver kapitaltillskott från staten. I övrigt utvecklas statsfinanserna ungefär som väntat 2009 och 2010. Återhämtningen i ekonomin får genomslag på skatteinkomsterna 2011. De stabila prognoserna innebär att Riksgälden kan fortsätta låna 3 miljarder kronor per auktion i nominella statsobligationer. Statens skuld inklusive Riksgäldens finansiella tillgångar växer bara marginellt till 36 procent av BNP i slutet av 2011.
Riksgäldens bedömning är att budgetunderskottet blir 179 miljarder kronor i år och 64 miljarder kronor 2010. Det är 19 respektive 8 miljarder kronor mindre än i prognosen från juni. Av underskottet 2009 är 102 miljarder kronor vidareutlåning till Riksbanken och Island, som motsvaras av lika stora fordringar. Vår första prognos för 2011 pekar på ett underskott på 40 miljarder kronor.
Den främsta anledningen till att underskottet för 2009 minskar är att det inte längre är troligt att bankerna behöver det statliga kapitaltillskott på 20 miljarder kronor som vi antog i juni.
Prognosen för 2010 innehåller inga större förändringar. Förslagen på utgiftsökningar och skattesänkningar i budgetpropositionen låg totalt sett i linje med vår bedömning på 25 miljarder kronor. Vår makroekonomiska bedömning från i juni är i stort sett oförändrad.
Under 2011 återgår skatteinkomsterna till en mer normal ökningstakt, vilket förbättrar budgetsaldot. En motverkande faktor är att vi antar att riksdagen kommer att besluta om finanspolitiska åtgärder i storleksordningen 20 miljarder kronor.
Tecken på återhämtning
Vårt makroekonomiska scenario i juni innebar att det skulle ske en viss återhämtning i den reala ekonomin under andra halvåret efter det extrema fallet under vintern. Den bedömningen stöds av ett flertal framåtblickande indikatorer. Däremot kan återhämtningen komma något senare än vi räknade med då.
Vårt makroekonomiska scenario i juni innebar att det skulle ske en viss återhämtning i den reala ekonomin under andra halvåret efter det extrema fallet under vintern. Den bedömningen stöds av ett flertal framåtblickande indikatorer. Däremot kan återhämtningen komma något senare än vi räknade med då.
Fallet i BNP för 2009 kommer troligen att hamna mellan 4,5 procent och 5,0 procent. För 2010 och 2011 räknar vi med en tillväxt på drygt 2 procent för båda åren. Återhämtningen är relativt långsam och det dröjer till 2011 innan nivån för BNP är tillbaka på samma nivå som för 2007.
Oförändrad upplåningstakt
Statens upplåning under 2009 blir något lägre jämfört med förra prognosen. Upplåningsbehovet är ändå omfattande i år, framför allt på grund av vidareutlåningen och stora obligationsförfall. Under 2010 minskar upplåningsbehovet kraftigt.
Statens upplåning under 2009 blir något lägre jämfört med förra prognosen. Upplåningsbehovet är ändå omfattande i år, framför allt på grund av vidareutlåningen och stora obligationsförfall. Under 2010 minskar upplåningsbehovet kraftigt.
Upplåningen i nominella statsobligationer kommer att ligga kvar på 3 miljarder kronor per auktion 2010 och 2011. Vi drog ner emissionsvolymen i början av hösten i enlighet med juniprognosen. Det var möjligt tack vare att vi redan i våras gav ut ett stort 30-årigt obligationslån och ökade upplåningen i utländsk valuta.
Obligationsupplåningen i utländsk valuta blir totalt 123 miljarder kronor 2009. Den kraftiga ökningen mot tidigare år beror främst på vidareutlåningen till Riksbanken. Nästa år minskar obligationsupplåningen i utländsk valuta till 25 miljarder kronor.
Upplåningen i statsskuldväxlar kommer att minska något jämfört med vår föregående prognos för 2009 men i stället öka för 2010.
Prognosen för realupplåningen 2010 är oförändrad, vilket innebär att vi kommer att ge ut realobligationer för 10 miljarder kronor nästa år. Volymen ligger kvar på den nivån 2011.
Statsskulden växer marginellt som andel av BNP
Statsskulden blir 1 185 miljarder kronor i slutet av 2009. Den ökar sedan till 1 249 respektive 1 289 miljarder kronor i slutet av 2010 och 2011. Det motsvarar 38 procent av BNP i år och 39 respektive 40 procent de följande två åren.
Statsskulden blir 1 185 miljarder kronor i slutet av 2009. Den ökar sedan till 1 249 respektive 1 289 miljarder kronor i slutet av 2010 och 2011. Det motsvarar 38 procent av BNP i år och 39 respektive 40 procent de följande två åren.
Statens skuld inklusive Riksgäldens finansiella tillgångar kommer att vara 35 procent av BNP i slutet av 2009 och 36 procent i slutet av 2010 och 2011.
Frågor besvaras av:
Sofia Olsson, prognos, 08 613 47 30
Thomas Olofsson, upplåning, 08 613 47 82