Mindre överskott än förväntat i maj

Pressmeddelande 8 juni 2005

Statens betalningar i maj gav ett överskott på 11,5 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder mindre än i Riksgäldskontorets prognos. Riksgäldskontoret redovisar samtidigt en rättelse av tidigare rapporterade utfall för statens lånebehov.

Lånebehovet i maj

Det primära överskottet (1) (alla statliga betalningar exklusive räntebetalningar) var 19,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor mindre än beräknat. Bakom differensen återfinns en del större avvikelser för enskilda betalningar. Bland annat kommer Riksbankens utdelning på ca 6,7 miljarder kronor att betalas in i juni i stället för maj. Det kompenseras av några inbetalningar av tillfällig karaktär, samt betalningar som kommit tidigare än beräknat.

Räntebetalningarna för statsskulden var 0,6 miljarder kronor större än beräknat.

För tolvmånadersperioden t.o.m. maj uppgick lånebehovet till 17,4 miljarder kronor (inklusive rättelsen som beskrivs nedan). Statsskulden var i slutet av maj 1 246 miljarder kronor.

Utfallet av statens lånebehov för juni publiceras den 7 juli 2005, kl. 9.30 (2). En reviderad prognos för lånebehovet 2005 samt en prognos för 2006 publiceras den 15 juni 2005, kl. 9.30.

Rättelse av tidigare lånebehovsutfall

Riksgäldskontoret har i den månatliga rapporteringen av det primära lånebehovet sedan november 2002 haft ett återkommande fel, vilket lett till motsvarande fel i utfallet för statens lånebehov. Orsaken är att vi vid beräkningen av lånebehovet gjort en felaktig korrigering för vissa statliga betalningar. Sammanlagt har vi redovisat ett lånebehov som är 1,6 miljarder kronor större än det verkliga utfallet. Felet avser endast informationen om lånebehovet. Varken upplåningen, statsskuldens storlek eller statens kostnader har påverkats.

Lånebehovet, som motsvarar budgetsaldot fast med omvänt tecken, mäter nettot av alla in- och utbetalningar till och från staten. Detta netto finansieras av Riksgäldskontoret. Därutöver gör och mottar Riksgäldskontoret ett stort antal betalningar som går till och från andra myndigheter eller hänger samman med återbetalning respektive refinansiering av gamla lån. Dessa betalningar påverkar inte lånebehovet.

I syfte att få enklare och billigare betalningsrutiner flyttade Riksgäldskontoret i november 2002 vissa betalningar som inte har med lånebehovet att göra till ett system som normalt används för vanliga statliga betalningar. Det betydde att vi behövde göra vissa ändringar i beräkningarna för att ta fram hur stort lånebehovet varit. När rutinerna för att beräkna lånebehovet lades om gjordes dock detta på ett sådant sätt att betalningar som inte skulle ha påverkat lånebehovet kom med i rapporteringen.

"Det rör sig om ett i sammanhanget mindre fel i rapporteringen, som inte lett till några merkostnader för staten. Ändå ser vi detta som en allvarlig incident som inte får upprepas. Det är viktigt att Riksgäldskontoret fortlöpande lämnar korrekt information om hur statsfinanserna utvecklas. Arbetet med att förbättra samverkan och kommunikation inom Riksgäldskontoret pågår, bland annat för att förebygga den här typen av fel", säger riksgäldsdirektören Bo Lundgren.

Summerat över hela perioden har Riksgäldskontoret överskattat lånebehovet med 1,6 miljarder kronor, men i månadsutfallen förekommer både under- och överskattningar. Räknat per år är felet störst under 2005. Under perioden januari till april 2005 har lånebehovet underskattats med 3,3 miljarder kronor. Rättade lånebehovssiffror för hela perioden redovisas på Riksgäldskontorets nätplats, www.rgk.se.

Frågor besvaras av:

Lars Hörngren, chefsekonom, telefon 08-613 47 36

(1) Negativt lånebehov. (2) Publiceringsplan för 2005 finns på www.rgk.se. Den kan också beställas på tel. 08-613 47 40. På Internationella Valutafondens webbplats (http://dsbb.imf.org) tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för utfallet av statens lånebehov, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden (SDDS).

Mindre överskott än förväntat i maj