Statsskulden fortsätter att öka och en ny 17-årig obligation lanseras

Pressmeddelande 22 oktober 2003

Statsskulden beräknas bli 1 283 miljarder kronor i slutet av 2004. Den ökar med sammanlagt 79 miljarder kronor under 2003 och 2004. Mätt som andel av BNP blir statsskulden oförändrad, 51 procent. I januari 2004 introducerar Riksgäldskontoret en ny lång obligation med förfall 2020. En längre obligation underlättar finansieringen när statens lånebehov ökar. Efterfrågan bedöms vara god, bland annat eftersom pensionsförvaltare kan behöva matcha sina kommande utbetalningar med en längre placering.

Lånebehovet 2003
Lånebehovet 2003 pekar på ett underskott i statens betalningar på 45 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor mer än i vår juniprognos. Lånebehovet under perioden juni till och med september blev 10 miljarder kronor större än tidigare beräknat. Riksgäldskontoret tror att utvecklingen blir fortsatt svag under resten av året. Vi räknar med lägre skatteinbetalningar och större utbetalningar av överskjutande skatt i december.

Lånebehovet 2004
Under 2004 beräknas underskottet stiga till 56 miljarder kronor. Det är 15 miljarder mer än i föregående prognos. Rensat för engångsbetalningar blir lånebehovet under 2004 dock något lägre än 2003.

Finansiering
Den 17-åriga nominella obligation, som introduceras i januari 2004, kommer att få samma förfallodatum som en av realobligationerna. Under 2004 introducerar Riksgäldskontoret också en ny 5- och 10-årig obligation. Vi räknar med att fortsätta att emittera realobligationer för 15 miljarder kronor per år. Riksgäldskontoret amorterar på valutaskulden med en årstakt på 25 miljarder kronor under 2003 och räknar med en lika stor amortering under 2004. Det innebär att valutaupplåningen i år begränsas till 20 miljarder kronor och 8 miljarder kronor under 2004. Vi räknar med att göra ränteswappar för ca 30 miljarder kronor i årstakt, främst för att ersätta upplåning i statsskuldväxlar.

Vinst på 4,5 miljarder kronor i EUR/USD handel
Riksgäldskontoret ansåg i slutet av 2000 att dollarn var kraftigt övervärderad. Riksgäldskontorets styrelse beslöt då att ändra fördelningen mellan dollar respektive euro i valutaskulden med motsvarande 24 miljarder kronor. När dollarn blev svagare kunde Riksgäldskontoret gradvis realisera vinster. Positionen stängdes i september, och sammanlagt uppgick vinsten till 4,5 miljarder kronor. Det innebär att statens räntekostnader minskat med motsvarande belopp.

Överskott i pensionssystemet
Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande inklusive pensionssystemet är ett överskott på 2 procent av bruttonational- produkten över en konjunkturcykel. Enligt Riksgäldskontorets prognos har statsbudgeten i år ett underskott på 1,9 procent av BNP. Det offentliga finansiella sparandet ligger alltså i pensionssystemet. För att ha starkare statsfinanser, när påfrestningarna ökar på grund av en allt äldre befolkning, finns det skäl att minska statsskulden. Riksgäldsdirektör Thomas Franzén påpekar att ett mål om balans i statens finanser över en konjunkturcykel skulle öka säkerhetsmarginalerna.

Riksgäldskontoret har pressmöte i dag, den 22 oktober, klockan 10.30 på Norrlandsgatan 15.

Frågor besvaras av:
Riksgäldsdirektör Thomas Franzén, telefon 08 613 4651
Avdelningschef Charlotte Lundberg, Skuldförvaltning, telefon 08 613 4647
Gunnar Forsling, Prognosavdelningen, telefon 08 613 4535

Statsupplåningsrapport 2003:3