På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Tio miljarder i överskott i statsbudgeten 2002
Pressmeddelande 20 februari 2002
Riksgäldskontorets reviderade prognos för 2002 pekar på ett överskott i statsbudgeten på 10 miljarder kronor. Justerat för tillfälliga betalningar bedöms statsbudgeten ge ett underskott på 20 miljarder kronor. Auktionsvolymen i statsobligationer blir oförändrad, två miljarder per auktion. Först till hösten kan volymen komma att öka till 3 miljarder kronor per auktion. Prognosen i juni blir avgörande. Motsvarande 20 miljarder kronor kommer lånas upp direkt i valuta och resten i kronor. Kronobligationer motsvarande 35 miljarder används för att skapa valutaexponering genom skuldbytesavtal.
Lånebehovet 2002
Riksgäldskontorets reviderade prognos för 2002 pekar på att statens betalningar, trots den vikande konjunkturen, kommer att fortsätta att uppvisa överskott. Överskottet uppskattas till 10 miljarder kronor, vilket är en minskning med 30 miljarder kronor jämfört med 2001. Justerat för tillfälliga betalningar, främst i form av inleveranser från Riksbanken, förfallande bostadsobligationer från AP-fonden samt utförsäljnings- inkomster, pekar beräkningarna på ett underskott på 20 miljarder kronor.
Små effekter av konjunkturavmattningen
Det primära överskottet, dvs. statens nettobetalningar exklusive räntor, beräknas till 74 miljarder kronor. Den konjunkturella avmattningen gör att utbetalningarna från socialförsäkringssektorn beräknas öka. Skatteinbetalningarna har dock under senare delen av 2001 varit större än väntat. Till exempel var inbetalningarna i januari i år i princip oförändrade jämfört med samma månad 2001. Fortsatt tillväxt, framför allt i nominella termer, av löner och konsumtion gör att skattebaserna för inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och moms förväntas fortsätta att växa. I kombination med att kontoret i föregående prognos tog höjd för en sämre ekonomisk utveckling genom att minska skatteintäkterna med 10 miljarder kronor gör detta att de förväntade skatteinbetalningarna ligger på en högre nivå än i oktoberprognosen. De statsfinansiella effekterna av den svagare ekonomiska utvecklingen under innevarande år bedöms således bli små.
Mindre räntebetalningar
Räntebetalningarna förväntas bli 64 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16 miljarder kronor jämfört med år 2001. Det är huvudsakligen ett resultat av att statsskulden minska med drygt 120 miljarder under 2001 samt att obligationer med hög kupongränta förfaller och ersätts med lån med lägre ränta.
Nominella obligationer
Finansieringsbehovet i kronobligationer och utländsk valuta beräknas bli 80 miljarder kronor år 2002, vilket är 8 miljarder mer än förra året. Emissionsvolymerna i statsobligationer kommer under våren och sommaren att ligga kvar på 2 miljarder per auktionstillfälle. Auktionsvolymerna bedöms behöva ökas till 3 miljarder kronor från början av hösten. Nettolånebehovet under våren och kommande prognoser för 2003 blir avgörande för auktionsvolymerna.
Ny tioårig statsobligation
En ny tioårig statsobligation introduceras den 13 mars. Efter introduktionen kommer volymen att byggas upp genom bytesauktioner. Närmare detaljer presenteras 27 februari.
Ingen amortering på valutaskulden
För att uppnå en nettoamortering på valutaskulden nära noll beräknas drygt 35 miljarder av kronobligationsupplåningen att swappas till utländsk valutaexponering. Därutöver räknar Riksgäldskontoret med att 20 miljarder kronor kommer att lånas upp direkt i utländsk valuta.
Ny statsskuldväxelpolicy
Riksgäldskontoret introducerar en ny statsskuldväxelpolicy som innebär att det vid varje tidpunkt ska finnas minst sex, i stället för åtta, utestående lån upp till tolv månader.
Real upplåning
Riksgäldskontoret överväger att pröva en ny auktionsform för realobligationer som innebär att emissionsvolymerna blir mer flexibla. Vid stark efterfrågan och acceptabel prisbild skulle det innebära att Riksgäldskontoret har möjlighet att öka emissionsvolymen inom en i förväg angiven ram. Motivet är att möta placerares eventuella efterfrågan på större auktionsvolymer. I syfte att minska osäkerheten övervägs vidare en ny tilldelningsprincip där samtliga accepterade bud tilldelas den högst accepterade räntan, s.k. enhetsprisauktion.
För mer information: Lånebehov:
Lars Hörngren 08-613 47 36 eller 08-613 47 40
Finansiering:
Thomas Olofsson 08-613 47 82
Se även rapporten Statens lånebehov och finansiering - prognos och analys som kan hämtas på Riksgäldskontorets webbsida, www.rgk.se.