Större budgetunderskott 2003 ökar utbudet av statsobligationer

Pressmeddelande 30 oktober 2002

Under 2002 kommer statsbudgeten att ge ett överskott på 20 miljarder kronor enligt Riksgäldskontorets nya rapport Statsupplåning - prognos och analys 2002:3. För 2003 räknar Riksgäldskontoret med ett budgetunderskott på 25 miljarder kronor. Budgetsaldot försämras alltså med 45 miljarder kronor mellan åren.

Prognos 2002

Det beräknade överskottet för innevarande år är 5 miljarder kronor lägre än i juniprognosen. Överskottet reduceras av beslutet att tidigarelägga bidrag till jordbruket med 4 miljarder kronor. Räntorna på statsskulden beräknas bli 65 miljarder kronor, vilket är 6 miljarder mer än i juni. Dessa utgiftsökningar motverkas av att skatteintäkterna har varit större och utbetalningarna mindre än väntat.

Prognos 2003

Riksgäldskontorets reviderade prognos för 2003 visar på ett underskott i statens betalningar på 25 miljarder kronor. Det är 13 miljarder mer än i juniprognosen. En orsak är att fyllnadsinbetalningar och kvarskatt beräknas bli 15 miljarder lägre. Det beror bl.a. på att reavinstskatter på aktier och fastigheter antas bli mindre. Riksgäldskontoret räknar liksom tidigare med att staten säljer egendom för 5 miljarder kronor.

Nettoutlåningen antas bli 13 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder mer än 2002. Räntebetalningarna på statsskulden beräknas bli 53 miljarder kronor, 12 miljarder lägre än 2002. Minskningen beror bl.a. på att obligationslån med hög kupongränta förfaller och ersätts av lån med lägre ränta.

Finansiering

Under 2003 väntas finansieringsbehovet i obligationer och utländsk valuta öka från 85 till 130 miljarder kronor. Ökningen motsvarar det försämrade budgetsaldot. Emissionsvolymen av nominella statsobligationer ökar till 4,5 miljarder per auktion från årsskiftet. Sammanlagt ökar emissionerna med 61 miljarder till 108 miljarder kronor under 2003. Realobligationer väntas emitteras i en årstakt av 15 miljarder kronor på grund av ökad efterfrågan.

Riksgäldskontorets beräkningar utgår från att amorteringen av valutaskulden återupptas under nästa år. Om valutalån motsvarande 25 miljarder kronor amorteras, vilket är vad RGK föreslagit som riktvärde för 2003, kommer valutaupplåningen begränsas till 22 miljarder kronor, varav en tredjedel i direkta valutalån och resten med kron/valutaswappar.

Statsskulden

Trots ett budgetöverskott på 20 miljarder kronor under 2002 beräknas statsskulden bara minska med 4 miljarder till 1 153 miljarder kronor. Detta beror på att kontofordringar på 39 miljarder kronor från Kärnavfallsfonden, Insättningsgarantinämnden och Premiepensionsmyndigheten omvandlats till direkta placeringar i statsobligationer under året. Denna förändring ökar statsskulden lika mycket men påverkar inte lånebehovet. Denna ökning av skulden motverkas av att kronan har stärkts sedan årsskiftet, vilket minskat valutaskuldens värde i kronor.

Statsupplåning - prognos och analys 2002:3

Rapporten innehåller också en översikt av den elektroniska handeln med räntepapper, en genomgång av hur swappar används i statsskuldsförvaltningen samt en artikel som beskriver hur Riksgäldskontoret med olika låneinstrument och derivat finansierar statsskulden.

Frågor besvaras av:

Lånebehov och statskuld: Lars Hörngren, chefekonom, telefon 08-613 47 36.

Finansiering: Thomas Olofsson, upplåningschef, telefon 08-613 47 82.

Statsupplåning - prognos och analys finns som pdf-fil på www.rgk.se och kan också beställas i tryckt form på telefon 08-613 46 55.

Bilaga: Diagram över statens lånebehov 1994 - 2003 samt tabell Finansieringsbehov, miljarder kronor brutto.

Statsupplåningsrapport 2002:3