Ingen valutaamortering och fortsatt satsning på realobligationer

Pressmeddelande 17 december 2001

Riksgäldskontorets styrelse har idag fattat beslut om tillämpningen av regeringens riktlinjer för statsskuldens förvaltning under 2002. De viktigaste punkterna är att tills vidare under 2002 sker ingen amortering på valutaskulden, att statsskuldens löptid hålls oförändrad och att satsningen på att öka andelen realobligationer fortsätter.

Pressmeddelande 2001-12-17

Valutaskulden
Den svaga kronkursen gör att Riksgäldskontoret tills vidare avstår från att amortera på valutaskulden. Det innebär att Riksgäldskontoret avviker med närmare 15 miljarder kronor nedåt från regeringens riktvärde för valutaamorteringen på 15 miljarder kronor för 2002. Riksgäldskontoret bedömning är att kronan är kraftigt undervärderad och således kan förväntas stärkas framöver. För att minimera kostnaderna för statsskulden är det därför naturligt att avvakta med valutaamorteringar till dess kostnaderna för att köpa utländsk valuta fallit. I praktiken upphörde kontoret med valutaamorteringarna redan i somras.

Inriktningen i regeringens riktlinjer är alltjämt att långsiktigt minska statens valutaskuld. Motivet är att valutaskuld är förknippad med större risk utan att erbjuda långsiktigt lägre kostnader än kronskuld.

Riksgäldskontoret kan inte närmare ange under vilka omständigheter det kan bli aktuellt att återuppta amorteringarna på valutaskulden. Utvecklingen av kronan blir en viktig faktor i ett sådant beslut, men även statens finanser och andra faktorer som påverkar kostnader och risker kommer att vägas in.

Nästa år beräknas räntorna på valutaskulden bli ca 20 miljarder kronor något som ger motsvarande växlingsbehov från svenska kronor till utländsk valuta. Riksgäldskontorets växlingar görs fram till halvårsskiftet 2002 av Riksbanken, därefter kommer Riksgäldskontoret att växla direkt i marknaden.

Fördelningen av valutaskulden mellan olika valutor är oförändrad. Kontoret behåller därmed den dollarandel på 20 procent som beslutades förra året, vilket då innebar höjning med 6 procentenheter samtidigt som euroandelen i valutaskulden sänktes lika mycket. Förändringen baserades på bedömningen att dollarkursen sett i längre perspektiv skulle korrigeras från en omotiverat stark nivå. Riksgäldskontoret anser att en högre dollarandel och lägre euroandel alltjämt är motiverad utifrån kostnadsskäl.

Den nominella skuldens löptid
Riktvärdet för genomsnittlig löptiden (durationen) på den nominella delen av statsskulden ska även fortsättningsvis vara 2,7 år. Enligt regeringens beslut har kontoret möjlighet att välja riktvärde i ett intervall på 2,7±0,3 år. Ett skäl att avvika kan vara att räntorna är på exceptionella nivåer. Ett annat skäl kan vara att prognoserna över lånebehovet avviker kraftigt från regeringens antaganden. Varken ränteläge eller andra faktorer motiverar enligt Riksgäldskontoret mening någon justering av durationen.

Den samlade duration på 2,7 år delas upp så att riktvärdet för valutaskuldens duration sätts till 2,3 år och för den nominella kronskulden till 2,9 år. Den faktiska durationen kan avvika med ±0,3 år kring respektive riktvärde.

Realobligationer
Riksgäldskontoret har regeringens uppdrag att fortsätta satsningen på att öka andelen reala lån i statsskulden. I det syftet kommer kontoret bl.a. att koncentrera realobligationsupplåningen till färre löptider. Det kan att leda till att Riksgäldskontoret erbjuder större byten till de prioriterade realobligationslånen under nästa år.

För mer information:
Thomas Franzén, tel. 08-613 46 51
Erik Thedéen, tel. 08-613 46 46