På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Karolina Ekholm i Finansutskottet
Nyhet 1 februari 2022
Vid dagens öppna utfrågning i Finansutskottet var budskapet från riksgäldsdirektör Karolina Ekholm: Påbörja avveckling av generellt verkande stödåtgärder, värna och fortsätta utveckla resolutionsramverket och verka för bättre fungerande obligationsmarknader i svenska kronor.
Svensk ekonomi har återhämtat sig efter det stora fallet våren 2020. Utvecklingen har dock varit ojämn och vissa sektorer har inte återhämtat sig. Generella stödåtgärder har bidragit till att undvika såväl en ekonomisk som finansiell kris och har därför varit väl motiverade. Samtidigt har åtgärderna bidragit till att driva upp tillgångspriser och hushållens och företagens skuldsättning. När nu svensk ekonomi är tillbaka på nivåer som rådde före pandemin är generella stödåtgärder inte längre nödvändiga och en avveckling kan ske. Avvecklingen behöver ske förutsägbart och transparent, samt vara väl kommunicerad. Riktade åtgärder till utsatta branscher som inte återhämtat sig kan dock vara fortsatt aktuella.
Sverige har relativt goda förutsättningar att hantera långsiktiga risker för det finansiella systemet. Men det finns också utmaningar. En sådan är att Sverige har ett koncentrerat banksystem med flera systemviktiga institut och sammanlänkningar mellan aktörerna. Sverige har många digitala betalningslösningar och därmed finns risker och sårbarheter kopplade till cybersäkerhet.En annan utmaning är att aktörerna har ökat sitt beroende av marknadsfinansiering. Det sistnämnda är bra såtillvida att riskerna sprids, däremot innebär det en sårbarhet om marknaderna inte fungerar som de ska i ett stressat läge.
Om en kris skulle inträffa finns det förutsättningar för att hantera den. Det finns ett stabilt ramverk för krishantering och starka offentliga finanser. Vi har ett resolutionsramverk för att hantera banker i kris som bygger på att bankerna själva och inte skattebetalarna ska bära kostnader och förluster för kriser. Det är viktigt att värna de reformer som gjorts och framöver är det viktigt att arbetet med att göra banker mer resolutionsbara fortsätter.
Om en bredare ekonomisk kris inträffar spelar starka och stabila statsfinanser en viktig roll som skyddsvall – och det har Sverige. Statens låneberedskap är god. Sverige har en låg statsskuld, högsta kreditbetyg och flera upparbetade lånekanaler
Statens viktigaste lånekanal är marknaden för nominella statsobligationer och här ser Riksgälden dessvärre att likviditeten har försämrats. Denna marknad är viktig inte bara för staten utan även för det finansiella systemet i stort, särskilt i en krissituation. Därför ser Riksgälden det som en sårbarhet som är viktig att lyfta i detta sammanhang. Även åtgärder på marknaden för företagsobligationer behöver genomföras för att göra den mer likvid och transparent.
Inom kort går det att se utfrågningen i efterhand på riksdagen.se