Remissvar: OPS-lösningar blir dyrt för skattebetalarna

Nyhet 3 juni 2019

Offentlig-privat samverkan (OPS) riskerar att innebära en merkostnad för skattebetalarna jämfört med andra finansieringsformer, menar Riksgälden i ett remissvar.

Den typ av offentlig-privat samverkan (OPS) som vanligen diskuteras i samband med offentliga investeringar handlar om en entreprenadform där ett eller flera privata företag genom ett särskilt projektbolag genomför en överbryggningsfinansiering av en offentlig investering genom att ta upp lån och tillhandahålla riskkapital. Projektbolaget svarar sedan för projektering, byggnation, drift och underhåll av anläggningen under avtalstiden. I ett remissvar till Stockholms stad redogör Riksgälden för sin bedömning av OPS utifrån en generell ansats.

Privat överbryggningsfinansiering skapar merkostnader

Riksgälden ser att finansieringskostnaden för staten stiger i en OPS-lösning jämfört med en om det offentliga står för finansieringen. Kostnadsökningen har två orsaker. För det första lånar den offentliga sektorn, i stort sett undantagsvis, billigare än en privat aktör. Detta gäller inte minst för svenska staten som har högsta kreditvärdighet.

För det andra behöver ett OPS-företag, i likhet med andra privata företag, ett eget kapital. Detta egna kapital medför en kostnad i form av ett avkastningskrav.

Osäkra effektivitetsvinster med OPS

Det empiriska underlaget för effektivitetsvinster är svagt, trots att det globalt genomförts ett mycket stort antal OPS-projekt. Riksgälden vill hävda att empirin snarare talar för att effektivitetsvinster inte överstiger de nackdelar som finns med OPS.

Under hösten 2018 meddelade regeringen i Storbritannien att man upphör med att använda OPS. Detta motiverades framför allt av att OPS i olika rapporter hade kritiserats för att ha en låg flexibilitet och att de utgjorde en finansiell risk för den brittiska regeringen.

Riksgäldens slutsats är att de fördelar som finns med risköverföring till den privata sektorn och potentiella effektivitetsvinster måste vara omfattande för att överstiga den högre finansieringskostnaden och de övriga nackdelar som finns med OPS.

OPS är ingen genväg till fler investeringar

Vidare är det viktigt att understryka att OPS inte leder till att den privata sektorn betalar för en offentlig investering, utan att det i slutändan är offentliga medel som finansierar den privata överbryggningsfinansieringen.

Riksgälden menar att det, i de fall det bedöms nödvändigt att skapa offentligfinansiellt utrymme för nya investeringar istället bör ske genom omprioriteringar i utgifter, höjda skatter eller genom att investeringar i högre grad finansieras av någon form av brukaravgift.

Läs Riksgäldens remissvar här