Frågor om statsskulden

Vi får ofta frågor om hur det står till med Sveriges statsskuld och statens finanser. Här svarar vi på några av dem.

Är det bra eller dåligt att ha en statsskuld?

Det går inte att säga om det är rätt eller fel att låna. Men det är bra att ha möjligheten när det behövs. Generellt sett är det inte bra att långsiktigt låna till konsumtion, men det kan vara bra på kort sikt för att stimulera ekonomin. Lån till investeringar kan vara bra eftersom de leder till ökade inkomster i framtiden.

Minskar eller ökar statsskulden?

Statsskulden har varierat mellan cirka 1 100 miljarder och 1 400 miljarder kronor under de senaste tio åren. Men skuldens andel av bruttonationalprodukten (BNP) har minskat från över 70 procent i slutet av 1997 till cirka 35 procent i slutet av 2010. Det betyder att statens skulder i förhållande till våra samlade inkomster i Sverige har minskat.

När ska vi betala av statsskulden?

Det finns inga politiska ambitioner att betala av hela statsskulden i Sverige. Det finns inte heller någon bortre tidpunkt då skulderna måste betalas. En viktig skillnad mellan en individ som lånar och en stat är ju att staten förväntas fortsätta existera och få skatteintäkter, men en persons inkomster kan upphöra.

Sparar staten pengar?

Det finns inget sparmål för staten, men däremot för hela den offentliga sektorn: staten, kommunerna och pensionssystemet. Målet är att sparandet ska vara 1 procent av BNP i genomsnitt per år. 

Hur betalar staten för statsskulden?

Räntebetalningarna för statsskulden finansieras genom statsbudgeten. Lån som löper ut betalas genom att vi tar nya lån. Statens största tillgång är framtida skatteintäkter. Det viktigaste för betalningsförmågan är att skatteintäkterna räcker till statens alla åtaganden, både till utgifter och till skulder.

Har vi stabila statsfinanser?

I dag har Sverige stabila statsfinanser. Men under början av 1990-talet var Sveriges statsfinanser mycket svaga och statsskulden ökade snabbt. Det är viktigt med stabilitet. En snabbt stigande statsskuld kan skapa en oro för att staten inte kan betala skulderna, och det får i sin tur stora negativa effekter på hela landets ekonomi. Räntorna stiger eftersom risken ökar för långivarna.