Historisk utveckling

Statsskuldens historia
ÅrDetta hände
1789 Riksgälden bildades för att hantera statsskulden. Under 1700-talet växte Sveriges statsskuld och inflationen var hög. Sverige lånade bland annat pengar för att finansiera krig mot Ryssland.
1808-1809 Statsskulden var rekordstor efter det att Sverige förlorat ”det finska kriget” mot Ryssland.
1818 Sverige hade stora utlandslån som vi vägrade betala. 2/3 av skulden var utlandsskuld. Därför skrev staten av den största delen av utlandsskulden. Kung Karl XIV Johan betalade själv den sista tredjedelen, och den svenska provinsen Pommern i norra Tyskland pantsattes mot betalning i silver.
1834 Trots hårda tider var statsskulden i stort sett avbetalad och Riksgälden hade i stället utländska fordringar.
1910 Sverige lånade utomlands för att göra investeringar i infrastruktur: järnvägar, vattenkraft och telefonsystem. Därför hade vi en relativt stor valutaskuld.
1970-talet Oljepriset chockhöjdes 1973 och 1979. Det ledde till en internationell lågkonjunktur, och den svenska ekonomin kom ur balans. Sverige lånade i utlandet för att finansiera underskott i statsbudgeten och räntorna växte snabbt.
1990-1994 Statsfinanserna var dåliga och statsskulden fördubblades från 600 till 1 300 miljarder kronor (eller från 44 till 78 procent som andel av BNP).
1990-talets slut och 2000-talets början Efter hårda nedskärningar i statens utgifter återhämtade sig ekonomin och statens underskott minskade. Under en femårsperiod kring millennieskiftet hade statsbudgeten överskott, mycket tack vare stora skatteintäkter.
2005 Statsbudgeten visade återigen överskott, efter ett par år med relativt stora underskott.

 Statsskuldens utveckling

 Statsskulden storlek, länk till sidan Historik i diagram

Statsskuldens storlek sedan 1975

Historik i diagram