Så mäter vi statsskulden

Det finns olika sätt att mäta statens skulder och finansiella ställning. Vår beräkning bygger på en definition av statsskulden som kallas ”statens okonsoliderade statsskuld”. Där ingår alla lån som Riksgälden har tagit för statens räkning.

Olika mått för statsskulden
MåttIngårIngår inte
Statens okonsoliderade statsskuld (Riksgälden) Hela statsskulden ingår, oavsett ägare
Statens konsoliderade statsskuld (Ekonomistyrningsverket) Statens skuld Internstatligt ägande
Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Statistiska Centralbyrån) Hela den offentliga sektorns skuld: statens, kommunernas och pensionssystemets skulder. Internt ägande


Statsskulden utan internstatligt ägande

I statistik används ofta ”statens konsoliderade statsskuld”. Skillnaden är att några statliga myndigheter äger statsobligationer och statsskuldväxlar. I den konsoliderade statsskulden räknas de bort (eftersom det är ett internstatligt ägande). 

Så värderas lånen

Statsskulden mäts som summan av alla lån och derivat. Värderingen sker till något som kallas nominellt slutvärde. Det är det belopp som staten betalar tillbaka när lånet förfaller. För realobligationer ingår upplupen inflationskompensation fram till värderingstidpunkten. Framtida inflation ingår inte. Skuld i utländsk valuta räknas om till svenska kronor med aktuella valutakurser.

Hela den offentliga sektorns skuld

Ett skuldmått som ofta används i internationella jämförelser är den ”offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld”. I den ingår hela den offentliga sektorn: stat, kommuner, landsting och pensionssystemet. Reglerna för beräkningen är samma inom EU och baseras på villkor i Maastricht-fördraget.