Prognoser

Riksgälden gör prognoser på statens nettolånebehov. Syftet med prognoserna är att kunna planera finansieringen av statsskulden. Förenklat sett är det en prognos på hur mycket statsskulden kommer att förändras, alltså hur mycket extra måste vi låna alternativt betala tillbaka på våra lån för en viss period.

Staten har många och stora betalningar varje dag (när banksystemet är öppet). Därför gör vi en prognos på betalningarna för varje enskild bankdag. Summan av prognoserna för alla dagar under en månad är vår månadsprognos och summan av månadsprognoserna under ett år är vår årsprognos.

Vi publicerar våra prognoser i rapporten Statsupplåning - prognos och analys tre gånger per år. Vi talar då om vår årsprognos för innevarande år och året därpå samt månadsprognoser för nio månader framåt.

I prognosarbetet använder vi bland annat information om historiska betalningsmönster, statens budget och konjunktur- och tillväxtbedömningar främst från Konjunkturinstitutet.

Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet gör prognoser på budgetsaldot. Deras uppgift är främst att vara ett underlag till uppföljning av budgeten och politiska beslut.