Så lånar vi till statsskulden

Riksgälden lånar pengar för svenska statens räkning genom att sälja statspapper, främst obligationer. De som köper obligationer lånar ut pengar till staten.

Statsskulden finansieras alltså genom ett stort antal obligationer som Riksgälden säljer genom ett auktionsförfarande. Obligationerna kan sedan säljas vidare på en andrahandsmarknad. När en obligation förfaller betalar Riksgälden tillbaka pengarna till den som äger obligationen. Sedan lånar vi på nytt genom att sälja nya obligationer.

Vilka lånar vi av?

Riksgälden säljer obligationer via återförsäljare (olika banker) som lägger bud i våra auktioner i form av ränta. Den som bjuder lägst ränta får tilldelning först.

Köpare kan vara både svenska och internationella pensionsfonder, försäkringsbolag, banker, fonder och centralbanker. Men vem som i slutändan köper obligationerna har vi ingen information om, eftersom de handlas vidare på en andrahandsmarknad. Obligationerna byter ofta ägare ett antal gånger innan löptiden går ut.

Privatpersoner kan också bidra till finansieringen av statsskulden genom att köpa premieobligationer och placera pengar i Riksgäldens kontobaserade sparande Riksgäldsspar.

Hur mycket lånar vi?

Hur mycket Riksgälden lånar beror framför allt på hur statens budget utvecklas. När det är underskott i statsbudgeten lånar vi pengar och då ökar statsskulden. Om det är överskott i budgeten amorterar vi eller betalar tillbaka på lånen och statsskulden minskar. Men oavsett om vi har över- eller underskott i statsbudgeten så behöver vi låna för att ersätta lån som förfaller.

Hur budgetsaldot utvecklar sig mellan olika år beror till stor del på den ekonomiska tillväxten i Sverige. Tillväxten påverkar främst hur mycket skatter staten får in, men även hur stora utbetalningar staten gör, till exempel för ersättning till arbetslösa.

Varje månad redovisar vi utfallet i statens budget. Eftersom vår verksamhet handlar om upplåning kallar vi budgetsaldot för nettolånebehovet. I samband med utfallet redovisar vi hur stor statsskulden är.

För att planera Riksgäldens upplåning gör vi prognoser statens nettolånebehov och publicerar prognoserna i rapporten Statsupplåning - prognos och analys tre gånger per år.

Vilka statspapper säljer vi?

Riksgälden säljer inte bara statsobligationer utan även statsskuldväxlar, realobligationer och obligationer i utländsk valuta. Upplåningsbehovet och de riktlinjer som regeringen har beslutat om avgör hur vi fördelar upplåningen mellan olika typer av statspapper.

Riktlinjerna styr bland annat löptiden för statsskulden (hur lång tid lånen ska vara bundna i genomsnitt) och dess sammansättning (hur stor del som ska vara nominell skuld i kronor, real skuld i kronor respektive skuld i utländsk valuta). Med det här som grund kan vi räkna ut en lämplig plan för finansieringen av statsskulden.