Om det krävs över- eller underskott i statens primära saldo för att stabilisera skulden som andel av BNP beror på statsskuldens storlek, räntenivån och hur snabbt ekonomin växer.
Analysen i denna Riksgäldskommentar visar att utvecklingen sedan senaste millennieskiftet har varit gynnsam för statsfinanserna. Statsbudgeten har då kunnat uppvisa ett primärt budgetunderskott av storleken 0,5 procent av BNP utan att skulden har ökat som andel av BNP. Det fanns därmed ett utrymme för staten att sänka skatter eller höja utgifter utan att behöva finansiering. Det är endast på 60-talet som förhållandena för statsskulden varit lika gynnsamma.
Författare till ”Makroekonomiska förutsättningar för statsskuldens utveckling” är Tora Bäckman.
Riksgäldskommentar nr 1 2024: Makroekonomiska förutsättningar för statsskuldens utveckling
Riksgäldskommentar är en serie korta skrifter där Riksgäldens medarbetare bidrar till att fördjupa kunskapen inom ett aktuellt ämne. Riksgäldskommentar nummer 1 2024 undersöker hur makroekonomiska faktorer har påverkat statsskuldens utveckling sedan 1700-talet.
