Pressmeddelanden

  • december

    9 december 2014Långsammare återhämtning ger fortsatt budgetunderskott

    Statsbudgeten kommer att visa underskott åtminstone två år till eftersom ekonomin återhämtar sig i en långsammare takt än väntat. Riksgälden räknar med ett underskott på 60 miljarder kronor i år, 51 miljarder kronor 2015 och 13 miljarder kronor 2016.

  • 5 december 2014Överskott för staten i november

    Statens betalningar visade ett överskott på 11,0 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 21,9 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av högre vidareutlåning till Riksbanken.

  • november

    7 november 2014Underskott för staten i oktober

    Statens betalningar visade ett underskott på 6,3 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 18,0 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av lägre vidareutlåning till Riksbanken.

  • 4 november 2014Riksgälden emitterar 3-åriga obligationer i dollar

    Riksgälden emitterar 3,0 miljarder dollar (cirka 22 miljarder kronor) i en ny treårig obligation till en ränta på 1,077 procent. Upplåningen avser refinansiering av förfallande lån till Riksbanken.

  • oktober

    31 oktober 2014Samla ansvaret för statens bankkrisbefogenheter

    Den myndighet som ska hantera banker i kris bör också ges alla tillhörande planerings- och beredskapsbefogenheter. Ett samlat ansvar ger staten bättre förutsättningar att kunna hantera framtida kriser med minsta möjliga konsekvenser för skattebetalarna och samhällsekonomin. Det skriver Riksgälden i sitt remissvar på Finanskriskommitténs slutbetänkande.

  • 7 oktober 2014Underskott för staten i september

    Statens betalningar visade ett underskott på 8,0 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett underskott på 1,9 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av större utbetalningar än beräknat.

  • september

    30 september 2014Minskad valutaexponering i statsskulden

    Riksgälden föreslår att valutaexponeringen i statsskulden ska minskas gradvis under de kommande åren. Skälet är att Riksgälden inte har funnit tillräckligt stöd för att valutaexponeringen ger förväntade kostnadsbesparingar eller lägre risk.

  • 11 september 2014Riksgälden emitterar dollar till rekordlåg nivå

    Riksgälden emitterar 2,0 miljarder dollar (cirka 14 miljarder kronor) i en ny tvåårig obligation till en ränta på 0,681 procent. Upplåningen avser refinansiering av förfallande lån till Riksbanken.

  • 10 september 2014Villkor för byten till statsobligation 1047

    Riksgälden erbjuder byten till statsobligation SGB 1047 5% 1 Dec 20 under perioden 13–14 november.

  • 5 september 2014Överskott för staten i augusti
  • augusti

    7 augusti 2014Underskott för staten i juli

    Statens betalningar visade ett underskott på 3,8 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 12,0 miljarder kronor. Skillnaden på 8,2 miljarder kronor förklaras främst av högre skatteinkomster samt att vidareutlåningen till Island upphört.

  • juli

    7 juli 2014Underskott för staten i juni

    Statens betalningar visade ett underskott på 29,1 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 34,7 miljarder kronor. Skillnaden på 5,6 miljarder kronor förklaras främst av högre skatteinkomster.

  • juni

    17 juni 2014Förbättrad konjunktur stärker successivt statens finanser

    Statens finanser förbättras successivt i takt med att en starkare konjunktur leder till ökade skatteinkomster. Riksgälden räknar med att nettolånebehovet (budgetunderskottet) minskar från 61 miljarder kronor i år till 11 miljarder kronor nästa år.

  • 9 juni 2014Överskott för staten i maj

    Statens betalningar visade ett överskott på 28,9 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett överskott på 23,0 miljarder kronor. Skillnaden på 5,9 miljarder kronor förklaras främst av högre skatteinkomster.

  • maj

    21 maj 2014Riksgälden emitterar dollar till rekordlåg nivå

    Riksgälden emitterar 1,5 miljarder dollar (cirka 10 miljarder kronor) i en ny treårig obligation till en ränta på 0,952 procent. Upplåningen avser refinansiering av förfallande lån till Riksbankens valutareserv.

  • 8 maj 2014Överskott för staten i april

    Statens betalningar visade ett överskott på 11,1 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett överskott på 24,6 miljarder kronor. Skillnaden på 13,5 miljarder kronor beror i huvudsak på högre nettoutlåning till myndigheter och lägre skatteinkomster.

  • april

    24 april 2014Riksgälden emitterar eurolån till rekordlåg nivå

    Riksgälden emitterar 2,25 miljarder euro (ca 20 miljarder kronor) i en ny femårig obligation till en ränta på 0,819 procent.

  • 7 april 2014Underskott för staten i mars

    Statens betalningar visade ett underskott på 2,9 miljarder kronor i mars. Det var 11,4 miljarder kronor lägre än Riksgäldens prognos som var ett underskott på 14,2 miljarder kronor. Skillnaden beror i huvudsak på lägre nettoutlåning till myndigheter och lägre räntebetalningar.

  • mars

    18 mars 2014Riksgälden lånar 2 miljarder dollar till Riksbanken

    Riksgälden emitterar 2 miljarder dollar (ca 13 miljarder kronor) i en ny treårig obligation till en ränta på 0,87 procent. Det är en del av finansieringen av lån som tidigare tagits upp för Riksbankens räkning.

  • 12 mars 2014Villkor för kompletterande byten till statsobligation 1058

    Riksgälden erbjuder ytterligare byten till statsobligation SGB 1058 2.50% 12 May 2025 under perioden den 8–12 maj.

  • 7 mars 2014Överskott för staten i februari

    Statens betalningar visade ett överskott på 42,2 miljarder kronor i februari, vilket var 4,3 miljarder kronor lägre än Riksgäldens prognos. Skillnaden beror i huvudsak på lägre skatteinkomster och högre nettoutlåning till myndigheter.

  • februari

    25 februari 2014Riksgälden utvecklar databasen för ökad transparens

    Riksgäldens skuldförvaltning har fortsatt högt förtroende bland återförsäljare och investerare enligt TNS Sifo Prosperas undersökning för 2013. Under 2014 kommer Riksgälden höja servicen gentemot investerare och återförsäljare genom att öppna ännu fler delar av databasen.

  • 19 februari 2014Små förändringar i nettolånebehovet

    Riksgälden räknar med att statens nettolånebehov blir 67 miljarder kronor för 2014. Det är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med Riksgäldens prognos från oktober. Nästa år gör en förbättrad konjunktur att lånebehovet minskar till 17 miljarder kronor.

  • 19 februari 2014Riksgälden publicerar en ny prognos för statens finanser och upplåning onsdagen den 19 februari

    Rapporten Statsupplåning - prognos och analys 2014:1 publiceras kl. 09.30 på riksgalden.se och i ett pressmeddelande.

  • 18 februari 2014Få känner till insättningsgarantin

    Nästan hälften av svenskarna saknar kännedom om att det finns ett skydd för insatta pengar på banker och andra finansföretag. Det visar en ny undersökning som Riksgälden låtit TNS Sifo göra om insättningsgarantin. Unga och kvinnor är överrepresenterade bland dem som inte tror att det finns något skydd.

  • 7 februari 2014Underskott för staten i januari

    Statens betalningar visade ett underskott på 26,3 miljarder kronor i januari och det var 20,2 miljarder kronor mer än Riksgäldens prognos från oktober. Skillnaden förklaras huvudsakligen av betalningsförskjutningar mellan månader.

  • januari

    17 januari 2014Riksgälden årets skuldförvaltare 2013

    Riksgälden har utsetts till årets skuldförvaltare 2013. Den internationella utmärkelsen delas ut av tidskriften Risk Magazine för framstående prestationer inom den finansiella sektorn.

  • 14 januari 2014Insättningsgarantin skyddar sparande i Exchange Finans

    Finansinspektionen har återkallat tillståndet för Exchange Finans Europe AB och bolaget ska därför avveckla inlåningsverksamheten. Insättningsgarantin skyddar kundernas redan insatta medel på konto motsvarande 100 000 euro per person.

  • 10 januari 2014Underskott för staten i december

    Statens betalningar resulterade i ett underskott på 96,6 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 82,8 miljarder kronor. Skillnaden på 13,8 miljarder kronor beror främst på lägre skatteinkomster, högre nettoutlåning till myndigheter och högre räntebetalningar.