Riksgäldens årsredovisning 2018

22 februari 2019

För tredje året i rad visade statsbudgeten år 2018 ett överskott. Budgetöverskottet medförde att statsskulden minskade från 29 procent till 26 procent som andel av BNP, och nådde den lägsta nivån på 40 år.

Till följd av budgetöverskottet och en lägre volym förfallande lån drog Riksgälden ned utbudet av statsobligationer till en historiskt låg nivå. Det framgår av Riksgäldens årsredovisning för 2018, som nu överlämnats till Finansdepartementet.

- Statsskulden var 2018 på den lägsta nivån sedan slutet av sjuttiotalet. Det ger fördelar, men ställer också nya krav på vår verksamhet, för när Riksgälden lånar ser vi till att det finns likviditet i samhällsekonomin och att vi har möjlighet att finansiera statliga åtaganden nu och i framtiden. Vårt uppdrag är att se till att statens finanser är stabila och därigenom att den svenska staten har omvärldens förtroende, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Fakta i korthet

  • Statsbudgeten visade ett överskott på 80 miljarder kronor 2018, jämfört med 62 miljarder kronor 2017. Det var tredje året i rad som statsbudgeten visade ett överskott. En fortsatt god konjunktur och stark arbetsmarknad samt betydande insättningar på skattekonton var viktiga orsaker till det stora överskottet.

  • Budgetöverskottet medförde att statsskulden minskade till 1 262 miljarder kronor vid utgången av 2018, vilket var 66 miljarder kronor lägre än ett år tidigare. Statsskulden minskade från 29 procent till 26 procent mätt som andel av BNP. Denna nivå på statsskulden var den lägsta på 40 år.

  • Statens totala upplåningsbehov minskade under 2018 till följd av både budgetöverskottet och en lägre volym lån som förföll till betalning. Riksgälden drog därför ned utbudet av statsobligationer till en historiskt låg nivå. Den ränta som Riksgälden i snitt lånade till var fortsatt låg historiskt sett.

  • I juni 2018 lämnade Riksgälden besked om att principen om efterställda skulder även ska gälla för de sex mellanstora institut (Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och AB Svensk Exportkredit) som utöver de då fyra storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) är viktiga för att det finansiella systemet ska fungera.

  • Riksgälden övertog den 1 september 2018 ansvaret som tillsynsmyndighet för finansieringen av kärntekniska restprodukter från Strålsäkerhets­myndigheten (SSM). Riksgälden påbörjade under året utvecklingen av en modell för en samlad riskanalys för finansieringen av kärntekniska restprodukter.

  • Riksgälden har en kvarvarande fordran i Saabs konkursbo. Denna fordran har värderats till 131 miljoner kronor för 2018, mot 296 miljoner kronor föregående år. Förändringen beror bland annat på att det föreligger oklarheter kring värdet på säkerheterna i Saab Automobile Tools AB. Av försiktighetsskäl har det redovisade värdet på Riksgäldens fordran på Saab i konkurs skrivits ned. Riksgälden följer frågan. Den externa värderingen av den inomstatliga fordran avseende aktierna i Orio AB uppgår till 453 miljoner kronor, jämfört med 603 miljoner kronor föregående år.

  • Under 2018 fortsatte Riksgälden arbetet med att förstärka myndighetens risk- och krishantering. Regeringens återupptagna planering för civilförsvaret var ett högt prioriterat område för Riksgälden liksom myndighetens arbete med säkerhetsskydd och cybersäkerhet.

Riksgäldens årsredovisning 2018, pdf