Ny statistik nyanserar bilden av bostadsmarknaden

28 maj 2019

En ny Fokusrapport från Riksgälden analyserar prisutvecklingen på svensk bostadsmarknad.

Bostadsmarknadens utveckling påverkar såväl makroekonomin, statens budget som den finansiella stabiliteten. Att följa bostadsmarknadens utveckling är därför en del av Riksgäldens arbete med bland annat konjunkturbevakning och förvaltning av statsskulden.

I Fokusrapporten Bostadsprisernas utveckling, skriven av Riksgäldens prognoschef Mårten Bjellerup och ekonom Lina Majtorp, analyseras prisutvecklingen på svensk bostadsmarknad. Analysen drar nytta av att det statistiska underlaget har blivit påtagligt bättre de senaste fem-tio åren, men rapporten tillför också nya värden bland annat med hjälp av nya statistikskärningar som möjliggör att följa prisutvecklingen för lägenheter med olika antal rum och antalet försäljningar i olika prisklasser.

– Att bättre förstå bostadsmarknaden är betydelsefullt som en del i Riksgäldens prognosarbete över svensk ekonomi och statsfinansernas utveckling. Vi tittar både på den långsiktiga historiska prisutvecklingen och på de senaste årens prisfall, men även på de priseffekter som har kommit av de senaste årens nybyggnationsboom samt makrotillsynsåtgärder, säger Mårten Bjellerup, prognoschef på Riksgäldens avdelning för ekonomisk analys.

Större förståelse för prissvängningar på både lång och kort sikt

En bärande inledande del i rapporten utgörs av beskrivningen av den statistik som använts i den samhälleliga debatten samt vad den säger om tillståndet och utvecklingen på bostadsmarknaden. I syfte att få en så god bild som möjligt av utvecklingen används en ekonometrisk modell som kompletteras med en analys baserad på de nya statistikskärningarna.

På längre sikt förklaras husprisernas utveckling väl av hushållens inkomster och räntor i den ekonometriska modellen. Modellen fångar även upp att det verkar ha skett ett strukturellt skifte när bolånetaket infördes 2010, vilket innebar att priserna på längre sikt sjönk med ungefär sju procent.

Modellen har svårare att förklara snabba prissvängningar, som exempelvis vid prisfallet 2017. I den kompletterande analysen används därför statistik över såväl pris, försäljning som utbud, vilket visar att prisfallet 2017 sannolikt var en följd av samtidiga förändringar av utbud och efterfrågan.

– Förutom en bättre förståelse av till exempel stora prissvängningar ger den kompletterade statistiken också möjlighet att göra en underbyggd analys av spekulationsköp i nyproduktion, samt en illustration av varför försäljningen av lägenheter i högre prisklasser drabbas så mycket hårdare än andra vid en allmän prisnedgång på marknaden. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att bredda diskussionen om bostadspriserna, säger Lina Majtorp, ekonom på Riksgäldens avdelning för ekonomisk analys.

Modellen pekar mot svagare prisökningar framöver

Den ekonometriska modell som används i rapporten pekar mot att de kommande tio årens utveckling av huspriserna sannolikt lär innebära en märkbart långsammare ökningstakt än de senaste 20 åren, även om den allmänna ekonomiska utvecklingen framöver skulle bli mer gynnsam än förväntat. Detta förväntade trendbrott i prisutvecklingen förklaras av att inkomsterna väntas öka i långsammare takt samtidigt som bolåneräntorna kan komma att stiga.

Om Riksgäldens Fokusrapporter

I Riksgäldens Fokusrapporter publiceras analyser och genomgångar av en rad olika sakfrågor inom Riksgäldens verksamhetsområden. Ambitionen är att öka förståelsen för verksamhetens inriktning liksom att bidra till ökad diskussion.

Läs Fokusrapporten Bostadsprisernas utveckling