Effektiv bankkrishantering kräver kapital men också sund inre kultur

2 april 2019

En effektiv bankkrishantering handlar inte bara om kapital, utan i också om en sund inre kultur i bankerna, sa riksgäldsdirektör Hans Lindblad på Studieförbundet Näringsliv och Samhälles (SNS) Finanspanel idag.

Riksgäldsdirektören hade två besked: Dels att bankerna måste snarast börja emittera de skuldinstrument (MREL) som säkerställer att banken kan genomgå resolution enligt Riksgäldens regelverk, dels att det behövs en diskussion om hur en sund inre kultur kan värnas i bankerna. För att bankkrishanteringen ska fungera effektivt krävs nämligen att förtroendeskadliga beteenden i bankerna stävjas och en ansvarsfull kultur kontinuerligt främjas.

- Hanteringen av en bank i kris handlar inte bara om att återskapa kapitalet, utan i kanske ännu högre grad om att återskapa förtroendet. Grundkulturen i bankerna måste vara ansvarsfull och långsiktig, annars riskerar krishanteringen att bli mer utdragen och komplicerad. Detta bör vi diskutera mer, framför allt utifrån den senaste tidens händelser, de frågor som har uppkommit och de följder detta kan få för Riksgäldens arbete med att hantera banker i kris och värna finansiell stabilitet i Sverige, sa Hans Lindblad.

Riksgälden är resolutionsmyndighet

Riksgälden är sedan 2016 resolutionsmyndighet i Sverige. Konkret innebär uppdraget att Riksgälden på förhand förbereder för hur staten kan ta över kontrollen och driften av en bank, för att sedan kunna genomföra åtgärder när en bank befinner sig i kris. Bankkrishanteringen säkerställer att en systemviktig bank ska fortsätta att hålla viktiga tjänster öppna även i en kris, liksom att bankens aktieägare och långivare får bära kostnaderna i en kris istället för skattebetalarna. Med det nya resolutionsramverket är Sverige bättre rustat för att möta nästa bankkris på ett sätt där skattebetalarna skyddas. Resolutionsförfarandet har testats och har, exempelvis i fallet med spanska Banco Popular, bidragit till en effektiv hantering.

- Kreditvärdering och marknadsprissättning indikerar att aktörerna nu inte förväntar sig att staten ska kliva in vid en bankkris i lika stor utsträckning som tidigare. Därmed blir det, allt annat lika, mindre attraktivt för ägare och ledning att ta risk i verksamheten, sa Hans Lindblad.

Resolutionsförfarandet omfattar de institut som bedöms vara systemviktiga. Andra banker och institut tillåts gå i konkurs eller likvidation. Den statliga insättningsgarantin, om 950 000 kronor per person och institut, gäller oavsett om banken är systemviktig eller ej.

Viktigt med planering

Riksgälden arbetar kontinuerligt med planering och förberedelser inför en kris. Bland annat ställer Riksgälden krav på att de banker som kan bli föremål för resolution ska ha en viss mängd eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL), för att det ska vara tydligt vilka skulder som skrivs ned först vid en kris och därmed vilka aktieägare och långivare som drabbas först. Dessa skuldinstrument ska vara efterställda. Riksgälden fastställde redan i december 2017 att kraven på efterställt MREL ska vara uppfyllda till 1 januari 2022. Det innebär att det nu är hög tid för bankerna att emittera skuldinstrument som uppfyller dessa krav.

Ta del av Hans Lindblads presentation här.