Samverkan inom finanssektorn stärker beredskapen inför kriser

11 december 2018

– För att stärka samhällets krisberedskap krävs det att vi myndigheter samarbetar med såväl näringslivet som med varandra. Vi behöver skapa förståelse och dela relevant information mellan oss, inte minst nu i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, säger Christina Goede, senior säkerhetsanalytiker vid Riksgälden.

Riksgälden är med i FSPOS (Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan) som är ett forum med deltagare från det privata näringslivet och myndigheter inom finanssektorn. FSPOS har varit igång sedan 2005 med visionen att samhällsviktiga finansiella tjänster alltid ska fungera.

Några av Riksgäldens medarbetare som deltog vid FSPOS-övningen 2018

Bildtext: Linda Rudberg, Johanna Lundgren, Christina Goede och Erik Lindberg var några av Riksgäldens medarbetare som deltog i en stor FSPOS-övning under hösten.

"Vi behöver dela information"

Christina Goede på Riksgäldens stab är involverad i FSPOS-samarbetet.

– FSPOS ska stärka den finansiella infrastrukturen genom att vi samverkar, övar, kartlägger och delar information. På så sätt värnar vi sektorn och samhället. En stor del av den samhällsviktiga verksamheten ägs och drivs av näringslivet idag, till exempel elförsörjning och telekommunikation. Att myndigheter och privata aktörer samverkar är helt nödvändigt, säger Christina Goede.

Hon menar också att en lika viktig del är att lära känna varandra inom sektorn.

– När det inträffar en kris i skarpt läge underlättar det när man redan känner varandra.

Påverkanskampanjer och cyberhot i fokus

Riksgälden har under året hållit i ordförandeskapet för en av FSPOS tre arbetsgrupper. Det är framför allt frågor kring påverkanskampanjer och cyberhot som fyllt agendan. Den tekniska utvecklingen går snabbt och tillvägagångssätten blir allt mer avancerade. Det kräver nya lösningar och gemensamma åtgärder för att stärka samhällets krisberedskapsförmåga.

– Finanssektorn är en utsatt sektor och vi kan drabbas hårt av informationspåverkan. Vi pratar mycket om att kommunikation är huvudverktyget i ett krisförlopp. Vi kan också konstatera att cyberhot numera är en stabilitetsfråga även för myndigheter. Inom FSPOS har vi diskuterat hot som har identifierats mot finanssektorn. Vi måste ständigt vara uppdaterade i de här frågorna, säger Christina Goede.

Ska upprätthålla finansiell stabilitet

Finanssektorn är en förtroendekänslig sektor där till exempel en bankkris snabbt kan komma att påverka allmänhetens tillit till systemet. Det finns ett stort beroende i samhället av att samhällsviktiga finansiella tjänster fungerar.

– Riksgäldens roll i en finanskris handlar om att bidra till att upprätthålla den finansiella stabiliteten. Vi kan försätta en krisande bank i resolution. Det innebär att vi tar kontroll över banken för att rekonstruera eller avveckla den under ordnade former och se till att bankens verksamhet hålls igång om det krävs för att bevara den finansiella stabiliteten och skydda skattebetalarna från stora kostnader, säger Christina Goede.

Riksgälden ansvarar också för insättningsgarantin som innebär att insättaren får ersättning för eventuellt förlorade insättningar upp till 950 000 kronor.

Övar för att stärka förmågan

FSPOS kör regelbundet olika krisövningar för att vara robusta inför en kris. Under hösten genomfördes en stor övning i flera delar som framför allt gick ut på att ta fram en gemensam lägesbild för den finansiella sektorn.

– Vi var runt 250 personer på 50 organisationer som övade samtidigt. De här övningarna är alltid värdefulla. Vi ska ju inte bara samverka utan även kunna agera i skarpt läge, säger Christina Goede.

Under 2019 och 2020 kommer FSPOS inrikta sitt övningsarbete på att klara krigets krav genom att öva förmåga under höjd beredskap.

Läs mer om arbetet inom FSPOS