Riksgäldens årsredovisning 2017

22 februari 2018

Under 2017 fattade Riksgälden beslut om nya krav på bankernas finansiering och planer för hur de ska hanteras i kris, statsskulden som andel av BNP sjönk till den lägsta nivån sedan 1978 och statens upplåningskostnader var fortsatt låga. Detta framgår av Riksgäldens årsredovisning som i dag lämnas in till Finansdepartementet.

”På Riksgälden lägger vi 2017 bakom oss som ett år med en fortsatt stark svensk ekonomi, ett stort överskott i statsbudgeten, en minskande statsskuld och ett stabilt finansiellt system. Det var också ett år som präglades av fortsatt utveckling inom alla Riksgäldens verksamhetsområden och flytt till nya lokaler. Med resolutionsplaner och minimikrav på nedskrivningsbara skulder på plats ligger vi i framkant i Europa när det gäller att införa den nya ordning för bankkrishantering som följde efter finanskrisen för tio år sedan.

Statens lånekostnader var fortsatt låga under året bland annat till följd av att marknadsräntorna hölls tillbaka av Riksbankens minusränta och köp av statsobligationer. Billig upplåning för staten är positivt för svenska skattebetalare. Samtidigt innebär de extremt låga marknadsräntorna att det byggs upp risker i ekonomin, inte minst i form av ökad skuldsättning hos svenska hushåll. Hushållens skuldsättning och bostadsprisernas utveckling var några av de frågor som Riksgälden var med och diskuterade i Finansiella stabilitetsrådet under året.

En annan fråga som togs upp i stabilitetsrådet var att statsobligationsmarknaden fungerade allt sämre. Den försämrade likviditeten förklaras dels av Riksbankens obligationsköp, dels av regeländringar och statens minskade lånebehov. Att statsobligationsmarknaden fungerar väl är en förutsättning för att Riksgälden ska kunna leva upp till målet om att minimera kostnaden för statsskulden på sikt.” Det skriver riksgäldsdirektör Hans Lindblad i sin kommentar till årsredovisningen.

Årsredovisningen lämnas till Finansdepartementet den 22 februari.

Riksgäldens årsredovisning 2017