Riksgälden välkomnar ett förbättrat finansieringssystem för gruvavfall

3 december 2018

Riksgälden delar i allt väsentligt utredningens slutsatser och ställer sig i stort positiv till den föreslagna utformningen av det nya regelverket. Riksgälden välkomnar också förslaget att vara ansvarig myndighet för ekonomiska säkerheter för efterbehandling av gruvverksamhet.

Det skriver Riksgälden i sitt remissvar på Gruvavfallsfinansieringsutredningens betänkande Statens gruvliga risker (SOU 2018:59) som lämnas till Miljö- och energidepartementet i dag.

Utredningen föreslår att Riksgälden blir tillsyns- och beslutsmyndighet för säkerheterna.

– Eftersom Riksgälden redan i dag bedriver ett liknande arbete inom finansieringssystemet för kärnavfall, anser vi att myndigheten lämpar sig väl för att hantera ett eventuellt nytt uppdrag inom finansieringssystemet för gruvavfall. Skattebetalarna ska inte behöva stå för kostnaderna, säger Riksgäldens avdelningschef Eva Cassel.

Riksgäldens synpunkter i korthet

  • Det är positivt att beslutsprocessen för säkerheternas storlek tydliggörs. Riksgälden anser dock att föreslagna tidsramar och delmoment måste klargöras ytterligare och att ansvarsrollerna blir ännu tydligare.

  • Riksgälden välkomnar utredningens förslag om en begränsning av antal former av säkerheter som kan accepteras och anser att standardiserade bankgarantier eller deposition av kontanta medel är en bra lösning.

  • Riksgälden anser dock inte att det är lämpligt att ett eventuellt överskott som uppstår då värdet på en säkerhet som tagits i anspråk överstiger efterbehandlingskostnaden ska tillfalla staten. För det fall man ändå väljer att gå vidare med förslaget bör det först utredas närmare om det utgör en proportionerlig inskränkning av egendomsskyddet.

  • Valet av konfidensgrad i osäkerhetsanalysen blir en avvägning mellan hur stor statens risk att tvingas infria sitt sistahandsansvar bör vara och vad som är en rimlig kostnad för verksamhetsutövarna. Huruvida staten kan disponera eventuella överskott som uppstår när en säkerhet tagits i anspråk bör beaktas vid valet av nivå på konfidensgraden.

  • Det är slutligen Riksgäldens bedömning att det sannolikt kommer att krävas omfattande föreskriftsarbete både vad gäller kostnadsberäkningar och de standardiserade villkoren i en bankgaranti. Detta måste tänkas på vid beslut om när det nya regelverket ska börja gälla.

Läs hela remissvaret på Gruvavfallsfinansieringsutredningens betänkande Statens gruvliga risker (SOU 2018:59)