Hans Lindblad i finansutskottet: Ny ordning för bankkrishantering ger större motståndskraft mot finanskriser

13 juni 2017

Riksgäldens roll i stabilitetsarbetet handlar om att kriser ska kunna hanteras på ett effektivt sätt och den nya ordningen gör oss bättre rustade att möta utmaningar än i den senaste finanskrisen. Det sade riksgäldsdirektör Hans Lindblad i dag vid en öppen utfrågning om den finansiella stabiliteten i riksdagens finansutskott.

– Jämfört med finanskrisen 2007–2009 kan vi konstatera att vi nu har ett bättre regelverk, större motståndskraft och ett ramverk för att hantera banker i kris, säger Hans Lindblad.

Den nya ordning som infördes förra året kan beskrivas som ett paradigmskifte för hur finanskriser ska hanteras. Alla förluster som en bank ådrar sig ska bäras av bankens aktieägare och långivare. I praktiken kommer det vara förbjudet för staten att skjuta till skattemedel för att stadga upp banksystemet.

– I den debatt som på senare tid pågått om resolutionsavgifter, lokalisering av de svenska storbankernas huvudkontor och reglering av banker i allmänhet, förbises ofta att vi har denna nya ordning och att den de facto innebär att det numera finns ett ramverk som skyddar skattebetalarna från kostsamma räddningsaktioner av banker, säger Hans Lindblad.

Att staten och skattebetalarna inte längre ska komma till bankernas undsättning innebär dock inte att de samhällsekonomiska kostnaderna uteblir vid en framtida finanskris. En fungerande krishanteringsordning innebär att kostnaderna minskar, men om en allvarlig kris uppstår kommer störningarna i ekonomin sannolikt ändå bli betydande och visa sig i form av exempelvis minskad sysselsättning och försämrade offentliga finanser.

Tio år sedan finanskrisen, pdf

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94