Viktigt att svensk banksektor anpassar sig till nya krisregelverket

26 januari 2017

Det är viktigt att svenska banker anpassar sig till det nya regelverket om resolution. Riksgäldens kommande beslut om det så kallade MREL-kravet kommer att ge goda förutsättningar för effektiva resolutionsprocesser, sade riksgäldsdirektör Hans Lindblad vid ett anförande i dag på Den Norske Bank (DNB) i Stockholm.

Riksgälden har till uppgift att se till att banker i kris kan hanteras utan att den finansiella stabiliteten hotas och samtidigt skydda skattebetalarna. Det kräver att bankernas balansräkningar håller en sådan kvalitet att resolution kan genomföras i de allvarliga situationer som kan uppstå.

- Riksgälden kommer inom kort att besluta om skarpa minimikrav på mängden eget kapital och så kallade nedskrivningsbara skulder, det så kallade MREL-kravet. Inriktningen i vårt beslut kommer att vara att en viss del av bankens skulder skall vara av den karaktären att de ligger direkt efter kapitalet men före exempelvis emitterade bankobligationer och insättningar från storföretag, sade riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

- På detta sätt skapas resurser som kommer att kunna användas i resolution, vilket på många sätt kommer att förenkla och effektivisera krishanteringen avsevärt. Kravens storlek kommer att återspegla det faktum att den svenska banksektorn är stor, starkt beroende av marknadsfinansiering och att effekterna av en kris därför också kan väntas bli mer kännbar i Sverige än i andra länder, fortsatte Hans Lindblad.

Han sade vidare att det bästa skyddet mot en finanskris är att undvika stor skulduppbyggnad. Statens finanser ska vara starka och banker ska vara välkapitaliserade. Och därför är det tillfredsställande att de svenska statsfinanserna är starka och att bankerna i Sverige överlag har en god kapitalsituation.

 - Den italienska situationen understryker vikten av att bankernas balansräkningar anpassas så att resolution kan genomföras effektivt, sade Hans Lindblad.

Regelverket om resolution medför ett nytt sätt att ta sig an banker i kris. Numera är det bankernas ägare och långivare som får ta förlusterna i en kris, inte staten.

I vissa fall kan fondsparare komma att drabbas. Därför är det viktigt att fondbolag, pensionsbolag och försäkringsbolag informerar de fondsparare som kan ha sådana sparprodukter som innebär en risk att förlora pengar i en bankkris.

Riksgäldsdirektör Hans Lindblad talar på DNB 26 januari 2017