Debattartikel i Di 11 maj 2016: "Tydliggör Riksbankens roll"

11 maj 2016

Riksgäldsdirektör Hans Lindblad skriver i en debattartikel i Di om vikten av tydliga roller, ansvar och mandat för finansiell stabilitet.

Det är snart tio år sedan finanskrisen växte sig stark och kastade omkull den globala konjunkturen. Åtgärder har genomförts för att motverka krisens direkta effekter samtidigt som en lång rad förslag arbetats fram för att minska risken för att liknande kriser ska inträffa igen.

Utvärderingsrapporten av Riksbanken som diskuteras i Finansutskottet imorgon är ytterligare en viktig utgångspunkt för att pröva behovet av åtgärder som kan göra Sverige mer motståndskraftigt mot finansiella kriser. Utvärderingen reser viktiga frågor som bland annat:

  • Den flexibla inflationsmålspolitiken – har Riksbanken ändrat strategi?
  • Riksbankens roll och ansvar för finansiell stabilitet – vad bör delegeras och vad bör inte delegeras till en oberoende centralbank? Risken är ett oklart mandat som kan hota effektiv krishantering.

En flexibel inflationsmålspolitik gör att hänsyn kan tas till exempelvis finansiell stabilitet. Om centralbanken exempelvis bedömer att risken för att skulduppbyggnaden i ekonomin är av sådan art att den inom en inte alltför avlägsen framtid skulle kunna bidra till att fördjupa en lågkonjunktur på ett sådant sätt att inflationsmålet skulle bli svårare att nå, bör centralbanken kunna hålla räntan högre än vad den annars skulle ha gjort.

Det handlar om att väga in hänsyn till finansiell stabilitet i strävan att nå det penningpolitiska målet. Det rör sig alltså inte om en avvägning mellan två mål eller om en finansiell stabilitetspolitik.

Åren 2012-2013 fördes en intensiv debatt om lokaliseringen av ansvaret för den finansiella stabilitetspolitiken. Riksbankens roll ändrades inte, medan Finansinspektionen fick ett utökat ansvar.

Den tydliga penningpolitiska kursomläggning som skedde därefter innebar att Riksbanken gick från en mer till en märkbart mindre flexibel syn på inflationsmålet. Denna mindre flexibla inriktning på penningpolitiken är en viktig faktor bakom bland annat hushållens snabba skulduppbyggnad. Det vore olyckligt om man övergett den tidigare mer flexibla strategin.

Riksbanken har en nyckelroll i ett krisförlopp, det är viktigt att ansvar och roller är tydliga. Sverige har sedan den 1 februari 2016 nya krishanteringsregler som innebär att staten genom Riksgälden kan ta kontroll över och hantera en krisdrabbad bank med ett förfarande som kallas resolution, om det krävs för att bevara den finansiella stabiliteten. I resolution är det i första hand aktieägare och långivare som ska bära bankens förluster, inte staten.

Enligt riksbankslagen får Riksbanken i likviditetsstödjande syfte bevilja kredit till finansinstitut om det finns synnerliga skäl därtill.

Däremot saknas lagstöd för att ge generellt likviditetsstöd, varför Riksbanken under finanskrisen fick hänvisa till bestämmelser som rör penningpolitiken. Detta är en olämplig ordning.

För det första bör Riksbanken kunna ge likviditetsstöd för att motverka generella störningar i likviditetsförsörjningen. För det andra bör riksbankslagen tydligare än i dag ålägga Riksbanken att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa likviditetsförsörjningen i händelse av kris.

Det är framför allt viktigt i och med att Riksbanken är en oberoende myndighet. Särskilt önskvärt vore ett förtydligande av Riksbankens likviditetsstödjande roll i händelse av att till exempel en bank försätts i resolution.

I egenskap av resolutionsmyndighet får Riksgälden utfärda garantier och ge lån till ett företag i resolution, alltså ett företag under full kontroll av staten. Dessa finansieringsåtgärder skulle med fördel kunna kompletteras med att Riksbanken åläggs att på Riksgäldens begäran tillhandahålla likviditet till ett företag i resolution. Förutsättningar och villkor kring detta bör utredas.

De myndigheter som tillsammans ansvarar för den finansiella stabiliteten bör ha tydliga roller, ansvar och mandat – detta gäller inte minst i en krissituation.

Därtill förutsätter en effektiv krishantering såväl att myndigheterna agerar med rimlig förutsägbarhet som ett välfungerande samarbete inom bland annat Finansiella stabilitetsrådet. Hanteringen av krisen 2008 visade tydligt på det goda samarbete som då rådde och som också idag råder.

Hans Lindblad
Riksgäldsdirektör

Di Debatt: Tydliggör Riksbankens roll