Debattartikel i DI 19 maj 2015: "Aktieägarna måste ta sitt ansvar vid bankkriser"

19 maj 2015

Nära tio år har gått sedan de första tecknen på den globala finanskrisen kunde skönjas på den amerikanska bolånemarknaden. Vad som från början inte sågs som mer än ett hack i kurvan visade sig bli den allvarligaste krisen för det finansiella systemet sedan 1930-talet – och vi lever fortfarande med följderna.

Krisen blottlade flera svagheter i det globala finanssystemet och priset vi fick betala för det begränsar sig inte bara till en historisk konjunkturnedgång. I många länder fick också skattebetalarna stå för de räddningsaktioner som blev nödvändiga för att undvika en fullständig systemkollaps. Så skedde även i Sverige, men tack vare resolut agerande från myndigheternas sida och ett visst mått av tur visar bokslutet från krisen att svenska skattebetalare faktiskt gjorde en vinst genom de åtgärder som vidtogs. Det kunde vi i dagarna slutgiltigt konstatera då det sista lånet som ställdes ut under det så kallade garantiprogrammet löpte ut.

På andra håll blev utfallet av bankkrishanteringen dock långt mycket värre. Att minska risken för att en motsvarande kris ska uppstå på nytt har därför varit den övergripande prioriteringen under de senaste årens arbete med att stärka de finansiella regelverken, i Sverige och globalt. Väsentligt mycket större kapital i bankerna, förstärkt tillsyn och ökad transparens är exempel på åtgärder som genomförts.

Därutöver blev det tydligt under krisen, inte minst genom Lehman Brothers fall, att det behövs ett särskilt ramverk för hantera problemfyllda banker vid sidan om det vanliga konkursförfarandet. Det var en pusselbit som saknades 2008-09.

Idag samlas ledande företrädare och expertis från hela världen i Stockholm för att på Financial Safety Net Conference debattera och diskutera denna saknade pusselbit som nu kommit på plats: den nya krishanteringsordning för banker som kommit att kallas resolution.

Resolution går i korthet ut på att staten får befogenhet att ta kontroll över problemdrabbade banker för att rekonstruera eller avveckla dem under ordnade former. Under processen hålls hela eller delar av banken öppen så att insättare och andra kunder hela tiden har tillgång till sina konton och andra tjänster. Förlusterna hanteras genom att bankens aktie- och fordringsägare får sitt innehav nedskrivet. Därigenom skyddas skattebetalarna och istället blir det bankens ägare och de professionella investerare som lånat ut pengar till banken – alltså inte vanliga insättare – som får bära kostnaderna på samma sätt som i en vanlig konkurs. Resolution förändrar därmed spelplanen och professionella långivare löper nu en större risk. Det kommer att ställa krav på både banker och långivare.

Principerna för resolution har lagts fast på global nivå och därefter förhandlats fram i större detalj inom EU. Nyligen meddelade regeringen att Riksgälden kommer att utses till svensk resolutionsmyndighet och därmed få ansvar för att tillämpa de nya reglerna.

Med det nya regelverket får också Sverige en i stora delar ny ordning för att hantera banker i kris. Det kommer att bedrivas ett intensivt planeringsarbete för att vi som myndighet ska vara bättre förberedda om en bank får problem. Vi kommer att ha ett aktivt utbyte med våra utländska kollegor vad gäller svenska bankers verksamhet i andra länder, och vi får nya verktyg för att påföra fordringsägarna del av förlusterna på ett sätt som vi inte haft tidigare.

Sammantaget kommer detta ge mer av förutsägbarhet, transparens och marknadsdisciplin i systemet. Det mår de finansiella marknaderna och bankerna bra av.

Regelverket är i princip på plats och nu kommer vi in i en fas där det ska börja tillämpas. Hur vi bäst gör det kommer vi att diskutera på dagens konferens här i Stockholm. Där har vi med vår svenska erfarenhet av finansiella kriser mycket att dela med oss av, men vi har också mycket att lära av andra.

För även om svenska banker jämförelsevis är välkapitaliserade och välskötta vet vi av historien att nya kriser kommer. Med det nya resolutionsregelverket blir det därför viktigt att ägare och stora långivare står på tå och tar ansvar för de risker som faller på dem. Tillsammans med Finansinspektionen och Riksbanken blir det nu vårt ansvar att se till att de gör det.

Hans Lindblad
Riksgäldsdirektör

DI Debatt: "Aktieägarna måste ta sitt ansvar vid bankkriser"