1990-talet till idag

Foto på gamla dokument
Statsfinanserna under press i början av 1990-talet

Under början av 1990-talet försämrades statsfinanserna återigen och budgetunderskottet uppgick som högst till 12 procent av bruttonationalprodukten i mitten av 1990-talet. Statsskulden som andel av BNP ökade från 44 till 78 procent mellan 1990 och 1994 vilket innebar en fördubbling i kronor, från cirka 600 miljarder kronor till 1 300 miljarder kronor.

För att återta kontrollen och återupprätta förtroendet för statsfinanserna infördes ett budgetpolitiskt mål. Det innebar att statsskulden skulle stabiliseras senast 1998. För att få bättre kontroll över den statliga budgetprocessen stiftades även en ny lag Lagen om statsbudgeten. Bidragande vid diskussionen om de budgetpolitiska målformuleringarna var EU:s regler om att underskottet i de offentliga finanserna får vara högst 3 procent av BNP och att den offentliga skulden bör uppgå till högst 60 procent.

Statsfinanserna stärks under 1990-talets andra hälft

Under senare hälften av 1990-talet återhämtade sig ekonomin. Kombinerat med omfattande sparprogram på 120-130 miljarder kronor minskade underskotten successivt. Under en femårsperiod kring millenieskiftet visar statsbudgeten överskott inte minst till följd av de extraordinära skatteintäkter som följde av den kraftiga börsuppgången under 1990-talets senare del. Överskotten förstärktes även av extrainkomster i form av försäljningar av bl.a. andelar i Telia AB och överföringar från AP-fonderna som gjordes till följd av det nya pensionssystemet.

Efter flera år med överskott visade statens budget återigen underskott 2003-2005. Underskotten vändes till överskott 2006-2008 och 2008 uppgick överskottet till 135 miljarder kronor, vilket hittills är det största någonsin.

2009 vändes överskottet till ett stort underskott på 176 miljarder kronor, varav drygt hälften bestod av vidareutlåning till Riksbanken för att förstärka valutareserven. 2008 var statsskulden 35 procent av BNP.

Statsskulden förändras inte bara när statens budget har över- eller underskott. Eftersom staten delvis lånat pengar i utländsk valuta påverkas också statsskuldens storlek av valutakursförändringar. Statsskulden redovisas i kronor och när kronan stärks minskar skulden och tvärtom när kronan försvagas.