1800-talet

Foto på gammalt dokument
Inlösen av riksdaler riksgälds

Riksdagen beslöt år 1800 att Riksbanken skulle lösa in Riksgäldens sedlar. En och en halv riksdaler riksgälds betalades med en riksdaler banco utgiven av riksbanken. Det tog lång tid för riksbanken att lösa in Riksgäldens sedlar eftersom nya krig krävde ny finansiering som ledde till att nya skuldsedlar gavs ut. Efter 1808-1809 års krig, då Sverige förlorade kriget mot Ryssland och därmed Finland, hade statsskulden vuxit till enorma volymer.

Sverige vägrar betala 2/3 av utlandsskulden

Hela 75 procent av statsskulden var lånad utomlands och Sverige kunde inte betala tillbaka sina utlandslån. Staten beslöt egenmäktigt att skriva av den största delen av utlandsskulden 1815. Den sista tredjedelen av statsskulden betalade Karl XIV Johan. Dessutom pantsattes den svenska provinsen Pommern i norra Tyskland mot betalning i silver.

Svåra år

Det var hårda tider också för befolkningen. Barnadödligheten var hög, var femte barn dog före ett års ålder, och jordbrukets modernisering krävde kapital. Inflationen härjade och många företag gick i konkurs. Bygget av Göta Kanal slukade också stora summor. Men 1834 var statsskulden i stort sett utraderad. Riksgälden stod på plus och hade i stället fordringar i utlandet och gentemot medborgarna.

Start för penningmarknaden

Riksgälden fick en ny uppgift - att finansiera dåtidens största infrastrukturprojekt, det svenska järnvägsnätet. Riksgälden fick också i uppdrag att låna ut sina överskottsmedel mot ränta. Från 1840 fram till 1900-talets början lånade Riksgälden genom att ge ut obligationer i utlandet. En stor del av pengarna användes för att ge korta lån till svenska banker. Detta var början till den svenska penningmarknaden.

Riksbanken blir centralbank

Riksbanken var vid den här tiden en statsbank som gav stöd till låntagare efter beslut i riksdagen. Först 1897 blev riksbanken en centralbank med ansvar för penningpolitiken.