Historia

Foto på gamla obligationer
Riksgälden grundades 1789 för att skapa ordning i statens finanser. Under hela 1700-talet växte statsskulden och inflationen härjade. När statens utgifter var större än statens inkomster fanns två vägar att gå – att låna utomlands i de stora handelsstäderna eller ge ut nya sedlar och mynt. 1789 övertog ständerna (riksdagen) ansvaret för och kontrollen över den växande statsskulden. Samma år inträffade den franska revolutionen som ledde till krig i Europa under 25 år.

Krig ökar statsskulden

Året före, 1788, hade Gustav III startat krig mot Ryssland. För att finansiera kriget gav Riksgälden ut skuldsedlar, riksdaler riksgälds. Under kriget var det svårt att låna utomlands. Kungen hade, trots riksdagens försök att ta makten över statsskulden, stort inflytande över Riksgälden ända fram till 1792, då han mördades under en maskeradbal på Operan.

Olika riksdaler

Vid den här tiden gav både Riksbanken och Riksgälden ut sedlar, riksdaler banco respektive riksdaler riksgälds. Riksbankens riksdaler kunde lösas in mot silver och Riksbanken var enligt lag tvungen att ha silver som motsvarande minst två tredjedelar av den utestående mängden sedlar. Någon sådan begränsning hade inte Riksgälden.

Riksdaler riksgälds

Från början användes riksdaler riksgälds som en skuldsedel enbart för att betala smedjor, bruk och bönder för krigsförnödenheter. Men skuldsedlarna blev snabbt populära också hos allmänheten som använde dem som betalningsmedel. Skuldsedlarna, riksdaler riksgälds, hade nämligen lägre valörer än riksbankens riksdaler. Men eftersom riksdaler riksgälds inte kunde lösas in mot silver sjönk de efterhand i värde.