Finansiella säkerheter för kärnavfall

Riksgälden granskar de finansiella säkerheter som olika kärnkraftsbolag ställer för att säkerställa den finansiering som behövs för att ta hand om producerat kärnavfall.

Vi lämnar sedan resultatet av våra granskningar till regeringen.

Särskilt finansieringssystem för hanteringen av kärnavfallet

Riksdagen har i en särskild lag beslutat om att alla kostnader för en säker hantering och slutförvarning av använt kärnbränsle ska finansieras av intäkterna från energiproduktionen. I en förordning anger regeringen sedan mer detaljerade bestämmelser för hur regelverket ska tillämpas.

Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning som ger upphov till kärnavfall är skyldig att betala en avgift till en särskilt upprättad fond, kärnavfallsfonden. Den som är skyldig att betala en kärnavfallsavgift ska dessutom ställa godtagbara säkerheter som täcker alla uppskattade kostnader för hanteringen av kärnavfallet som ännu inte betalats till Kärnavfallsfonden. Utöver det ska säkerheterna täcka en osäkerhetsmarginal med hänsyn till sådana underskott i fonden som kan uppstå till följd av oplanerade händelser.

Det är Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som har det övergripande ansvaret att följa upp att finansieringssystemet fungerar som det ska. Bland annat så granskar SSM olika kostnadsberäkningar och osäkerhetsanalyser som kärnkraftsindustrin lämnar vart tredje år. Baserat på dessa underlag lämnar SSM sedan förslag till regeringen på hur stora avgifterna till kärnavfallsfonden och säkerheterna bör vara.

Inbetalade avgiftsmedel förvaltas sedan av en annan myndighet, Kärnavfallsfonden. De säkerheter som ställs är också till förmån för Kärnavfallsfonden.

Riksgäldens roll är begränsad men viktig

Riksgälden har sett till finansieringssystemet i sin helhet en begränsad men viktig roll. Vårt uppdrag är att granska hur värdebeständiga ställda säkerheter är utifrån att de kan komma att behöva påkallas först flera decennier fram i tiden.

Hittills har ställda säkerheter i huvudsak bestått av garantier från ägarna av de i regel mindre bolag som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet.

Säkerheter som består av garantier ger upphov till en kreditrisk. Det vill säga en risk att de bolag som gett en garanti saknar förmågan att vid ett senare tillfälle fullgöra sitt åtagande i händelse av att säkerheterna skulle behöva påkallas.

Riksgälden lämnar vid varje granskningstillfälle vart tredje år ett yttrande till regeringen om den bedömda kreditvärdigheten hos de bolag som gett garantier.