Stödåtgärder under finanskrisen 2008–2009

Under finanskrisen 2008 och framåt spelade Riksgälden en central roll i statens åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten.

Riksgälden ansvarade för de bankgaranti- och kapitaltillskottsprogram som regeringen beslutade om. Riksgälden förberedde och hanterade även det särskilda stödet till banken Carnegie. Syftet med stödåtgärderna var att lindra effekterna av den globala finanskrisen för svenska hushåll och företag.

Statliga garantier

Med det statliga garantiprogrammet blev det billigare för banker och bostadsinstitut att låna pengar. Därmed blev det också enklare och billigare för företag och hushåll att låna.

Kapitaltillskott

Kapitaltillskottsprogrammet syftade till att ge redan starka banker möjlighet att öka sin utlåning. Endast en bank – Nordea – var med i programmet. Regeringen, som redan var största ägare i Nordea, valde under våren 2009 att delta i bankens nyemission genom programmet. Kapitaltillskottet var 5,6 miljarder kronor och finansierades med hjälp av stabilitetsfonden. Aktierna som köptes i samband med emissionen såldes 2013. Det gav ett överskott på 19 miljarder kronor till fonden och motsvarar en årlig avkastning på 44 procent.

Akut bankstöd

Stödet till Carnegie grundande sig på stödlagens bestämmelser om möjligheten att ge akut stöd till kreditinstitut för att undvika att stabiliteten i det finansiella systemet hotas.