Så fastställs resolutionsavgiften 2019

Vilket år avser resolutionsavgiften?

Resolutionsavgiften avser innevarande år (bidragsperiod). Det betyder till exempel att den avgift som betalas år 2019 avser år 2019.

Vilken tidpunkt avser avgiftsunderlaget?

Avgiftsunderlaget utgår från det senast godkända årsbokslut som fanns tillgängligt den 31 december året före det år för vilket avgift tas ut. För de företag som har kalenderår som räkenskapsår innebär det att avgiften för 2019 grundar sig på företagets årsbokslut per den 31 december 2017. För de företag som har brutet räkenskapsår kommer tidpunkten för det årsbokslut som läggs till grund för avgiften att skilja sig åt.

Ska resolutionsavgift betalas årligen?

Resolutionsavgift ska betalas årligen till dess resolutionsreserven uppgår till tre procent av garanterade insättningar.

Vilka företag ska betala resolutionsavgift?

Kreditinstitut och värdepappersbolag (institut) samt EES-filialer med tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige ska betala resolutionsavgift.

Med kreditinstitut avses banker och kreditmarknadsbolag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd

a) för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7 och 8 den lagen,

b) att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 den lagen, eller

c) att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den lagen.

Med EES-filialer avses en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES. Ett tredjelandsinstitut är ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES.

Vilka uppgifter ska avgiftsskyldiga lämna till Riksgälden?

Vilka uppgifter som ska lämnas till Riksgälden framgår av den avgiftsblankett som skickas ut till alla avgiftsskyldiga. Omfattningen av de uppgifter som ska lämnas beror på den avgiftsskyldiges storlek. Mindre företag (se gränsvärden i dokumentet Upplysningar) behöver endast lämna uppgifter om totala skulder (total balansomräkning), kapitalbas och garanterade insättningar. Större företag behöver lämna ytterligare uppgifter.

Hur beräknas avgiftsunderlaget?

Steg 1

Startpunkten för beräkningen är totala skulder, dvs. total balansomslutning. Från detta belopp ska kapitalbas samt garanterade insättningar dras av.

Steg 2

Skulder hänförliga till derivat ska värderas enligt artikel 5.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution (förordningen om resolutionsavgifter). Det innebär att dessa skulder ska tas upp till det högre av:

(i) det årliga genomsnittliga värdet av skulderna beräknade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) 648/2012 (tillsynsförordningen), baserat på kvartalsvisa data för 2016, eller

(ii) 75 procent av det bokförda värdet.

Från den summa som har beräknats under steg 1 ska således det bokförda värdet av skulder hänförliga till derivat först dras av. Därefter ska det största av antingen värdet på skulderna beräknade i enlighet med tillsynsförordningen, eller 75 procent av det bokförda värdet av samma skulder, läggas till.

Steg 3

Samtliga avdrag enligt artikel 5 i förordningen om resolutionsavgifter beräknas med utgångspunkt i de uppgifter som har lämnats till Riksgälden.

Koncerninterna skulder som uppfyller villkoren i artikel 5.1 a i förordningen om resolutionsavgifter ska dras av till 50 procent. Det betyder att det bokförda värdet av en koncernintern skuld som motsvaras av en korresponderande koncernintern tillgång i ett annat godtagbart koncernföretag, ska dras av till 50 procent i de båda företag som transaktionen avser.

Uppgift om både koncerninterna skulder och koncerninterna tillgångar ska lämnas till Riksgälden. För det fall de koncerninterna skulderna är hänförliga till derivat tillämpas den metod som beskrivs ovan avseende omräkning av derivatskulder.

Ska hänsyn tas till kapitalkraven inom pelare 2 vid fastställandet av riskindikatorerna kärnprimärkapitalrelation och total riskexponering/totala tillgångar?

I artikel 3 i förordningen om resolutionsavgifter definieras kärnprimärkapitalrelation och total riskexponering genom hänvisningar till artikel 92.2 a respektive 92.3 i tillsynsförordningen. Av nämnda artiklar framgår att hänsyn inte ska tas till de kapitalkrav som ingår i pelare 2 vid beräkningen av ett företags kärnprimärkapitalrelation och totala riskexponering.

Vem ska underteckna delgivningskvittot?

Till Riksgäldens beslut om resolutionsavgift bifogas ett delgivningskvitto. Kvittot ska undertecknas av en person som är behörig att företräda institutet.