Bankkrishantering (resolution)

Sverige har sedan februari 2016 nya regler för hantering av kriser i banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag (institut). Riksgälden ansvarar för att tillämpa det nya regelverket som till stora delar ersätter den bankstödslagstiftning som gällt tidigare.

Genom de nya reglerna skapas ett särskilt förfarande för att hantera ett institut i kris utan att försätta det i konkurs och utan att skattebetalarna bär kostnaden. Förfarandet kallas resolution och innebär att staten kan ta kontroll över institutet och hålla i gång hela eller delar av verksamheten om det krävs för att bevara den finansiella stabiliteten.

Riksgälden är resolutionsmyndighet

Resolutionsregelverket har sin bas i EU:s så kallade krishanteringsdirektiv som antogs under 2014. De nya reglerna ersätter i stora delar den bankstödslagstiftning som infördes i Sverige under finanskrisen 2008. Även om de två regelverken skiljer sig åt i flera avseenden har de samma grundläggande syfte: att värna den finansiella stabiliteten.

Riksgälden är enligt den nya lagen så kallad resolutionsmyndighet och har ansvar för både förberedelser och hantering av institut i kris.

Aktieägare och långivare ska bära förluster

Resolution innebär att staten genom Riksgälden kan ta kontroll över problemdrabbade institut för att rekonstruera eller avveckla dem under ordnade former. Under processen hålls hela eller delar av institutet öppet så att insättare och andra kunder har tillgång till sina konton och övriga tjänster. Förlusterna hanteras genom att institutets aktie- och fordringsägare får sina innehav nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital (s.k. skuldnedskrivning eller bail-in). Garanterade insättningar är undantagna från skuldnedskrivning.

Därigenom skyddas skattebetalarna och det blir i stället institutets ägare och långivare som har lånat ut pengar till institutet som får bära förlusterna, på samma sätt som i en vanlig konkurs. Det innebär att de flesta långivare löper en större risk jämfört med vad som ofta varit fallet historiskt. Garanterade insättningar påverkas däremot inte av skuldnedskrivning eftersom de är undantagna.

Planeringsarbete och nya verktyg

Genom det nya regelverket har Sverige fått en i stora delar ny ordning för att hantera institut i kris. Förutom att hantera uppkomna kriser bedriver Riksgälden ett planeringsarbete för att vara förberedd om ett institut får problem. Det innefattar bland annat att ta fram en resolutionsplan för varje institut och besluta om krav på hur mycket nedskrivningsbara skulder institutet ska ha.

Riksgälden tar även ut särskilda resolutionsavgifter från instituten.

Globala principer ligger till grund

Principerna för resolution har lagts fast på global nivå och därefter förhandlats fram i större detalj inom EU. Bakgrunden är att det under finanskrisen 2008–2009 blev tydligt, inte minst genom investmentbanken Lehman Brothers fall, att det behövs ett gemensamt ramverk för att hantera problemfyllda institut vid sidan om det vanliga konkursförfarandet.