Riksgäldsdirektören kommenterade Brexit och Bankpaketet på pressträff

20 februari 2019

På dagens pressträff kring Riksgäldens statsupplåningsprognos berörde riksgäldsdirektör Hans Lindblad de aktuella frågorna om Brexit samt det så kallade Bankpaketet/BRRD2.

För att Riksgälden ska kunna säkerställa en effektiv hantering av institut i kris kräver myndigheten att det finns tillräckligt med kapital och så kallade nedskrivningsbara skulder i bankernas balansräkningar. I ett scenario där vi får en ”hård” eller avtalslös Brexit kan en situation uppstå där vissa svenska institut eventuellt inte kommer att kunna uppfylla Riksgäldens krav på samma sätt som hittills. Det beror på att  Storbritannien då inte längre är bundet av EU-rätten. Riksgälden följer frågan och kommer att pröva relevanta frågor från fall till fall.

- En hård Brexit skulle vara en extraordinär omständighet som kan få konsekvenser för finanssektorn i Sverige. Riksgälden kommer att hantera följderna på ett ansvarsfullt sätt för att trygga stabiliteten, här kan frågan om en anpassningsperiod för att hantera eventuella problem aktualiseras, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Bankpaketet och skulder med efterställning till 2022

Riksgäldsdirektören berörde även arbetet med det uppdaterade regelverket för bankkrishantering (BRRD2 som är en del av det s.k. Bankpaketet) som är under slutförhandling inom EU och därefter ska genomföras i svensk rätt.

På sikt ska institutens nedskrivningsbara skulder och kapitalbas helt bestå av kapital- eller skuldinstrument med efterställning, det vill säga som tas i anspråk före andra skulder om en nedskrivning eller konvertering blir aktuell. På så sätt blir det tydligt att det är investerare i sådana instrument som, efter aktieägarna, först ska bära kostnaderna om institutet fallerar.

I samband med att Riksgälden kommunicerade hur nuvarande regler ska tillämpas meddelades att instrument som används för att uppfylla MREL ska vara efterställda senast den 1 januari 2022. Hans Lindblad kommenterar:

- Med anledning av översynen av regelverket har Riksgälden fått frågor om när kravet på skulder med efterställning senast ska vara uppfyllt. Riksgäldens besked är alltjämt att den 1 januari 2022 gäller. Instituten bör alltså inleda emissionerna av skulder med den efterställning som krävs. Under infasningsperioden övervakar Riksgälden att volymerna byggs upp i en lämplig takt, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.