Betalningstjänster

Riksgälden har sedan den 1 april 2017 ramavtal för betalningstjänster med Danske Bank, Nordea och Swedbank. Avtalen ska användas av samtliga statliga myndigheter och kan även användas av affärsverken.

Genom att avropa tjänsterna i avtalen köper myndigheten betalningstjänster med tillhörande infrastruktur för att utföra betalningar, till exempel löner, hyror och leverantörsbetalningar. Betalningstjänsterna i avtalen används också av myndigheter som är ansvariga för samhällsbetalningar som till exempel pensionsbetalningar, transfereringar och skatt.

Myndigheter som har färre än 100 000 in- och utbetalningar per år ska avropa tjänstepaketet hos Danske bank. Det innebär att myndigheten avropar en bank för samtliga betalningstjänster. Myndigheter som har mer än 100 000 in- och utbetalningar per år ska genomföra en förnyad konkurrensutsättning hos Danske bank, Nordea eller Swedbank.

En nyhet är att samtliga valutatjänster utanför tjänstepaketet hanteras av en valutabank, under den här avtalsperioden Danske bank. Genom valutabanken introduceras en valutakoncernkontomodell som syftar till att centralisera likviditetshanteringen i valuta för staten. Cirka 50 myndigheter kommer att teckna avtal med valutabanken.Läs mer i Informationsbladet om ramavtalet (pdf). 

Ta del av förteckningen över vilka myndigheter som ska avropa tjänstepaketet, göra förnyad konkurrensutsättning och/eller avropa valutaavtalet.

Ramavtalets giltighetstid är fyra år med möjlighet för Riksgälden att förlänga ytterligare ett plus ett år.

Ramavtalsdokument

Förnyad konkurrensutsättning

Förnyad konkurrensutsättning betyder en förnyad inbjudan att lämna anbud när samtliga villkor inte är fastställda i ramavtalet. Det innebär att leverantörerna får möjlighet att erbjuda ett nytt lägre pris för betalningstjänsterna i avtalet. De priser som har angetts i ramavtalet utgör ett takpris.

Tidgare ramavtal

Nedan finns länkar till ramavtalet för betalningstjänster som gällde 2011-2017: