Finansiellt samarbete i offentlig sektor

17 mars 2009

Riksgälden har föreslagit regeringen att Riksgälden ska få låna ut pengar till kommuner och landsting. Finanskrisen har gjort det svårare och dyrare för kommuner och landsting att få lån och på lång sikt skulle effektiviteten i den offentliga sektorn öka om förslaget genomförs.

Vissa långivare till kommuner och landsting har sagt upp lån och krävt en högre ränta vilket skapar betydande problem. Därför vill Sveriges kommuner och landsting, SKL, att Riksgälden ska kunna ge lån.

Riksgälden har högst kreditvärdighet i Sverige. Eftersom den föreslagna lånemöjligheten bara gäller kommuner och landsting finns ingen kreditrisk. Räntan skulle därför kunna baseras på Riksgäldens upplåningskostnader. Hela den kommunala sektorn inklusive kommunala företag hade en extern skuld på ca 352 miljarder kronor i slutet av 2007.

Enligt lag ska kommuner och landsting ha balans i sina budgetar dvs. de får inte ha underskott. Lån får i princip bara användas till investeringar, inte till löpande drift. Vi föreslår att kommunsektorn ska få låna på löptider från 3 till 10 år. Särskilt i infrastrukturprojekt som finansieras gemensamt av stat och kommun kan lån i Riksgälden vara en intressant möjlighet.

Med hänsyn till det kommunala självstyret föreslår vi att lån i Riksgälden skulle kunna vara ett komplement till annan upplåning och frivilligt. De stora affärsbankerna och Kommuninvest i Sverige AB är de största långivarna till kommuner och landsting. 

Kommuner och landsting har mycket hög kreditvärdighet och kan inte gå i konkurs. Enligt gällande kapitaltäckningsregler ska lån till kommuner jämställas med lån till staten och ha noll i risk.

Riksgälden föreslår också att kommuner och landsting ska få använda de statliga ramavtalen för betalningstjänster t.ex. i banker och för kort.

Det krävs lagändringar om Riksgälden ska kunna låna ut pengar till kommunerna och för att ge dem möjlighet att utnyttja våra ramavtal.

Förslag till samverkan inom den offentliga sektorn