Obligationer i utländsk valuta

En del av statens upplåning sker med obligationer i utländsk valuta. Syftet är att bredda investerarbasen och säkerställa en god låneberedskap. Det bidrar till att hålla nere de långsiktiga kostaderna för hela statsskulden.

Obligationer i utländsk valuta är framför allt ett komplement till obligationer i svenska kronor. Hur stor upplåningen i utländsk valuta blir beror i huvudsak på nettolånebehovets storlek.

Även då nettolånebehovet är litet lånar Riksgälden en mindre del i utländsk valuta för att säkerställa en marknadsnärvaro och därmed en bred investerarbas.

Riksgälden finansierar också vidareutlåningen till Riksbankens valutareserv med obligationer och commercial paper i utländsk valuta.

Bred investerarbas ger lägre kostnader på sikt 

Upplåning med obligationer i utländsk valuta sprider den underliggande finansieringen på fler marknader och breddar investerarbasen. Det är en fördel framför allt när lånebehovet växer snabbt. Om Riksgälden då skulle vara begränsad till att öka upplåningen i statsobligationer skulle påfrestningarna på marknaden bli större med högre räntor som resultat – och därmed högre kostnader. Möjligheten att låna i utländsk valuta skapar således förutsätt­ningar för en långsiktigt låg kostnad för hela statsskulden.

Upplåning med obligationer i utländsk valuta ger också upparbetade lånekanaler som är värdefulla som en beredskap inför krisperioder då Riksgälden kan behöva låna mycket stora belopp.

Marknadsvillkor styr fördelning mellan valutor

Fördelningen mellan valutor beror på villkoren i marknaden. Val av tidpunkt för och pris (ränta) vid emissionstillfället kan vara avgörande för ett lyckat resultat. Från Riksgäldens sida handlar det om att lyckas låna upp den volym som planerats och göra det så billigt som möjligt i ett längre perspektiv.

Öronmärkta lån till Riksbanken

Vidareutlåning till Riksbanken finansieras genom att Riksgälden tar upp lån i utländsk valuta som är öronmärkta för ändamålet. Statens övriga upplåning påverkas därför inte av vidareutlåningen. Vidareutlåningen uppgår till drygt 200 miljarder kronor.