Svensk ekonomi bromsar in – budgetutsikterna försvagas

20 februari 2019 - Pressmeddelande

De svenska statsfinanserna försvagas de kommande åren då tillväxten bromsar in. Det visar den senaste prognosen från Riksgälden som räknar med ett sjunkande budgetsaldo och ett mindre finansiellt sparande. Trots de försämrade budgetutsikterna behöver Riksgälden inte öka upplåningen i kronor eftersom staten har ett stort kassaöverskott att använda.

– Avmattningen i ekonomin innebär lägre skatteinkomster för staten och dessutom räknar vi med att de pengar som placerats på skattekontot de senaste åren börjar flöda ut 2020. Det finansiella sparandet är emellertid positivt även nästa år och de svenska statsfinanserna är i grunden fortsatt goda, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Riksgäldens prognos pekar på att budgetsaldot vänder från ett överskott på 40 miljarder kronor 2019 till ett underskott på 30 miljarder kronor 2020 och att det finansiella sparandet gradvis sjunker till 0,5 procent av BNP 2020. Nedgången förklaras främst av lägre inkomster från löne- och konsumtionsbaserade skatter. Förändringen av budgetsaldot beror också på att kapitalplaceringar på skatte­kontot bedöms minska med 30 miljarder kronor nästa år då marknadsräntorna väntas stiga.  

Tillväxten i den svenska ekonomin sjunker från 2,3 procent förra året till 1,6 procent både 2019 och 2020. Ett tydligt fall i byggandet dämpar bostadsinvesteringarna, vilka påtagligt har bidragit till tillväxten i ekonomin de senaste åren. Arbetsmarknaden mattas av i linje med konjunkturen, vilket leder till en uppgång i arbetslösheten till 6,7 procent nästa år.

Svensk ekonomi och statsfinanserna

Förra prognosen inom   parentes  

2018

2019

2020

BNP (%)

2,3 (2,4)

1,6 (1,9)

 1,6 (1,8)

Arbetslöshet (% av arbetskraften)

6,3 (6,3)

6,5 (6,5)

6,7 (6,6)

Budgetsaldo (miljarder kronor)

80 (96)

40 (62)

–30 (–12)

Statens finansiella sparande (% av BNP)

1,3 (1,5)

0,8 (1,3)

0,5 (1,1)

Statsskuld (% av BNP)

26 (26)

23 (23)

23 (22)

Beräkningarna i Riksgäldens prognos är baserade på de beslut riksdagen fattat om budgeten, som innebär sänkta skatter framför allt på arbete och något högre utgifter. Riksgälden har också valt att beakta den överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, med ett antagande om 5 miljarder kronor i nya ofinansierade reformer för 2019 och ett oförändrat antagande på 15 miljarder kronor för 2020. 

Planen för upplåningen i kronor ligger fast

Staten lånar för att finansiera underskott i budgeten och refinansiera gamla lån genom att Riksgälden ger ut räntebärande värdepapper, främst statsobligationer. Trots den sänkta prognosen för budgetsaldot behöver Riksgälden denna gång inte öka upplåningen i kronor. De förändrade förutsättningarna hanteras i stället genom att låta kassaöverskottet minska.

Upplåningen i statsobligationer följer därför samma plan som i föregående prognos. Det innebär att emissionsvolymen per auktion höjs enligt plan från 1,5 miljarder kronor till 2 miljarder kronor 2020. Även den planerade upplåningen i realobligationer och statsskuldväxlar är oförändrad från föregående prognos.

Obligationsupplåningen i utländsk valuta ökar däremot. Det beror på att Riksgälden återgår till planen att refinansiera utlåningen till Riksbanken enbart med valutalån i stället för delvis med kassamedel.

Statens upplåning, miljarder kronor

Förra prognosen inom   parentes             

2018

2019

2020

Statsobligationer

32 (32)

30 (30)

40 (40)

Realobligationer

9 (9)

9 (9)

9 (9)

Statsskuldväxlar (stock vid slutet av året)

20 (20)

20 (20)

40 (40)

Obligationer i utländsk valuta

88 (88)

90 (44)

56 (56)

–   varav vidareutlåning till Riksbanken

88 (88)

90 (44)

56 (56)

Statsskulden minskar i år och planar ut 2020

Statsskulden beräknas minska med nästan 100 miljarder kronor i år till 1 163 miljarder kronor. Det motsvarar 23 procent av BNP. Nästa år ökar statsskulden något i kronor, men andelen ligger kvar på samma nivå.  

Riksgäldens prognos för statsskuldens utveckling innebär att den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet ligger i linje med skuldankaret på 35 procent av BNP i slutet av 2019.

Läs rapporten: Statsupplåning – prognos och analys 2019:1

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01