Överskott för staten i maj 2019

10 juni 2019 - Pressmeddelande

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 64,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett överskott på 40,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att Riksbanken återbetalat valutalån som de lånat av Riksgälden.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 19,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att vidareutlåningen till Riksbanken minskat med 19,9 miljarder kronor. Riksbanken meddelade i början av mars, efter Riksgäldens förra prognos publicerats, att de inte önskade att det valutalån som förföll i maj skulle refinansieras av Riksgälden.

Det primära saldot, som är nettot av statens primära inkomster och utgifter, blev 4,9 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på att skatteinkomsterna var knappt 4 miljarder högre än väntat.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,3 miljarder kronor högre än beräknat.

För tolvmånadersperioden till och med maj 2019 visade statens betalningar ett överskott på 93,8 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 078 miljarder kronor i slutet av maj.

Utfallet för juni 2019 publiceras den 5 juli, kl. 09.30.

Nya prognoser för nettolånebehovet 2019 och 2020 publiceras i rapporten Statsupplåning – prognos och analys 18 juni, kl 09.30.

Kontakt

Lina Majtorp, ekonom, 08 613 46 76

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor)

 

Utfall maj

Prognos maj

Diff. maj

Ack. diff.²

Utfall 12-mån

Nettolånebehov

-64 217

-40 185

-24 032

-32 392

-93 760

Primärt saldo³

-47 080

-42 191

-4 890

-10 534

-89 779

Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4

-21 259

-1 853

-19 406

-23 317

-22 769

Räntor på statsskulden

4 123

3 859

264

1 459

18 788

  - Ränta på lån i svenska kronor

3 623

906

2 717

-415

15 038

  - Ränta på lån i utländsk valuta

92

-66

158

-6

-449

  - Realiserade valutakursdifferenser

408

3 019

-2 611

1 880

4 198

¹Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

²Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2019).

³Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

4Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden.

Rapport Sveriges statsskuld maj 2019.

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.