Överskott för staten i januari

7 februari 2019 - Pressmeddelande

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 8,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 8,3 miljarder kronor. Ett högre primärt saldo än prognos motverkades av högre nettoutlåning till myndigheter och högre räntor på statsskulden.

Det primära saldot som består av skillnaden mellan statens inkomster och utgifter blev högre än i prognos. Det förklaras av högre kompletteringsinbetalningar som bidrog till att skatterna blev cirka 3 miljarder kronor högre och av en licensförsäljning som ökade Post- och telestyrelsens inkomster med 2,5 miljarder kronor. Samtidigt blev myndigheternas utgifter högre, bland annat på grund av högre utgifter för SIDA, universitet och högskolor och Skolverket.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 0,7 miljarder kronor högre än beräknat. Det berodde främst på minskad inlåning från bland andra Kärnavfallsfonden och Pensionsmyndigheten.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,4 miljarder kronor högre än beräknat.

För tolvmånadersperioden till och med januari 2019 visade statens betalningar ett överskott på 88,7 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 205 miljarder kronor i slutet av januari.

Utfallet för februari 2019 publiceras den 7 mars, kl. 09.30.

Nya prognoser för 2019 och 2020 publiceras den 20 februari, kl. 09.30. 

Kontakt

Lina Majtorp, ekonom, 08 613 46 76

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor)
  Utfall  jan. Prognos jan. Diff.  jan. Ack. diff.² Utfall 12-mån
Nettolånebehov -8 712 -8 332 -380 15 333 -88 720
Primärt saldo³ -6 353 -4 946 -1 407 11 331 -101 543
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -1 567 -2 230 663 3 468 -1 152
Räntor på statsskulden -792 -1 156 364 534 13 975
 - Ränta på lån i svenska kronor -825 -1 070 245 537 13 298
 - Ränta på lån i utländsk valuta -41 -42 1 -16 -409
 - Realiserade valutakursdifferenser 74 -44 118 13 1 086
¹ Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
² Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2018).
³ Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden.

Rapport Sveriges statsskuld januari 2019

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.