Överskott för staten i februari

7 mars 2019 - Pressmeddelande

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 41,1 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 48,0 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av tillfälligt högre utlåning till Riksbanken. Samtidigt blev det primära saldot högre än beräknat.

Det primära saldot blev 10,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på att skatteinkomsterna var cirka 3 miljarder kronor högre än prognos och utbetalningarna från ett antal myndigheter, som exempelvis Kammarkollegiet, Skolverket och Försäkringskassan var lägre än beräknat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 17,4 miljarder kronor högre än beräknat. Det förklaras främst av högre utlåning till Riksbanken, eftersom lån i utländsk valuta motsvarande 18,7 miljarder kronor som förfaller i mars refinansierades redan i februari. När det ursprungliga lånet förfaller i mars kommer utlåningen till Riksbanken att minska med samma belopp.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor högre än beräknat.

För tolvmånadersperioden till och med februari 2019 visade statens betalningar ett överskott på 80,0 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 224 miljarder kronor i slutet av februari.

Utfallet för mars 2019 publiceras den 5 april, kl. 09.30.

Kontakt

Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53
Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens nettolånebehov¹ (miljarder kronor)

 

Utfall feb.

Prognos feb.

Diff. feb.

Ack. diff.²

Utfall 12-mån

Nettolånebehov

-41 088

-47 961

6 873

6 873

-79 957

Primärt saldo³

-54 756

-44 006

-10 750

-10 750

-104 481

Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4

14 346

-3 039

17 385

17 385

10 555

Räntor på statsskulden

-678

-916

238

238

13 969

  - Ränta på lån i svenska kronor

-758

-1 060

302

302

13 373

  - Ränta på lån i utländsk valuta

7

-46

53

53

-378

  - Realiserade valutakursdifferenser

73

190

-117

-117

974

¹ Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. 

² Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2019).

³ Nettot av statens primära utgifter och inkomster.   

4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga   poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga   utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden.

Rapport Sveriges statsskuld februari 2019

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.