Överskott för staten i augusti 2019

6 september 2019 - Pressmeddelande

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 30,1 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 25,7 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än väntat var den främsta orsaken till prognosavvikelsen.

Det primära saldot blev 3,4 miljarder kronor högre än beräknat. I huvudsak förklaras skillnaden av att skatteinkomsterna var 5 miljarder kronor högre än prognos, främst beroende av större kompletterande skatteinbetalningar än väntat. Samtidigt var utbetalningarna från Skolverket och Kammarkollegiet högre än prognos.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Högre inlåning från Pensionsmyndigheten är den främsta förklaringen till avvikelsen från prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,8 miljarder kronor högre än beräknat.

För tolvmånadersperioden till och med augusti 2019 visade statens betalningar ett överskott på 103,9 miljarder kronor. I överskottet ingår motsvarande 42,7 miljarder kronor för lån i utländsk valuta som Riksbanken återbetalt till Riksgälden.

Statsskulden uppgick till 1 073 miljarder kronor i slutet av augusti.

Utfallet för september 2019 publiceras den 7 oktober, kl. 09.30.

Kontakt

Elin Stenbacka, makroekonom, 08 613 45 99
Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor)
  Utfall   augusti Prognos augusti Diff. augusti Ack. diff.² Utfall 12-mån
Nettolånebehov -30 072 -25 691 -4 381 1 311 -103 924
Primärt saldo³ -24 565 -21 173 -3 392 982 -79 144
Nettoutlåning till
myndigheter m.fl.4
-5 625 -3 825 -1 800 -785 -45 920
Räntor på statsskulden 119 -693 812 1 114 21 140
  - Ränta på lån i svenska kronor -424 -703 279 1 214 16 525
  - Ränta på lån i utländsk valuta -106 -32 -74 -88 -517
  - Realiserade valutakursdifferenser 649 42 607 -13 5 131

¹Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
²Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (juni 2019).
³ Nettot av statens primära utgifter och inkomster. 
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. 

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Rapport: Sveriges statsskuld augusti 2019

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.