Statens finanser i balans i januari - Riksgalden.se

Statens finanser i balans i januari

7 februari 2018 - Pressmeddelande

Statens betalningar resulterade i ett saldo på 0,0 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 2,3 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter blev högre än prognos.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 3,0 miljarder kronor högre än beräknat. Det berodde främst på minskad inlåning från bland andra Kärnavfallsfonden och Pensionsmyndigheten.

Skatteinkomsterna var cirka 6 miljarder kronor högre än prognos, vilket berodde på högre kompletteringsbetalningar. Det motverkades nästan i sin helhet av högre utgifter från bland andra SIDA, Kammarkollegiet och Försäkringskassan.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat.

För tolvmånadersperioden till och med januari 2018 visade statens betalningar ett överskott på 53,1 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 250 miljarder kronor i slutet av januari.

Utfallet för februari publiceras den 7 mars, kl. 09.30.

Nya prognoser för 2018 och 2019 publiceras den 21 februari, kl. 09.30.

Kontakt

Lina Majtorp, ekonom, 08 613 46 76
Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94

Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor)

 

Utfall jan.

Prognos jan.

Differens jan.

Ack. diff.2

Utfall 12-mån 

Nettolånebehov

-30

-2 302

2 273

-31 190

-53 125

Primärt lånebehov exkl. nettoutlåning3

-2 731

-2 165

-566

-29 269

-67 002

Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4

4 040

1 047

2 993

-408

2 727

Räntor på statsskulden

-1 339

-1 185

-154

-1 513

11 151

  - Ränta på lån i svenska kronor

-1 111

-1 215

104

213

13 478

  - Ränta på lån i utländsk valuta

-8

-4

-4

-552

-881

  - Realiserade valutakursdifferenser

-220

34

-254

-1 175

-1 446

1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2017).

3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster exklusive nettoutlåning till myndigheter.

4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig
verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Sveriges statsskuld januari 2018