Överskott för staten i november

7 december 2018 - Pressmeddelande

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 15,6 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 24,8 miljarder kronor. Det lägre saldot förklaras av högre utgifter och högre nettoutlåning till myndigheterna.

Statens primära saldo i november blev 4,4 miljarder kronor lägre än prognos. Det berodde dels på högre utgifter för en del myndigheter, bland annat Jordbruksverket och Kammarkollegiet, dels på att skatteinkomsterna var ca 1 miljard kronor lägre än prognos. 

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 4,9 miljarder kronor högre än prognos. Differensen berodde bland annat på att delar av de garantimedel som Exportkreditnämnden (EKN) ska flytta från valutakonton i bank till ett konto hos Riksgälden senast den 20 december fanns med i prognosen för november. Hela beloppet kommer istället att inkomma i december. Differensen förklaras även av att inlåningen från Pensionsmyndigheten blev lägre än i prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,1 miljarder lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med november 2018 visade statens betalningar ett överskott på 88,8 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 210 miljarder kronor i slutet av november.

Utfallet för december publiceras den 9 januari 2019 kl. 09.30.

Kontakt

Sofia Nilsson, ekonom, 08 613 47 34

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor)
  Utfall   nov Prognos nov Diff. nov Ack. diff.² Utfall 12-mån
Nettolånebehov -15 617 -24 838 9 222 16 430 -88 782
Primärt saldo³ -15 377 -19 803 4 426 13 266 -97 783
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -1 188 -6 067 4 879 2 822 -2 785
Räntor på statsskulden 948 1 032 -84 342 11 786
 - Ränta på lån i svenska kronor 929 1 066 -137 316 12 783
 - Ränta på lån i utländsk valuta -10 -14 4 24 -338
 - Realiserade valutakursdifferenser 30 -20 50 3 -659
¹Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
²Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2018).
³Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Rapport: Sveriges statsskuld november 2018

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.